Vad vore jag utan dina andetag.
Hahaha, på tal om rädslor. Så har jag insett sedan jag skrev förra inlägget att jag har ganska många rädslor. Jag är faktiskt rätt mesig egentligen! Mer specifikt tänker jag på att det igår var dags för mig att träffa M:s pappa för första gången. Och jäklar vad nervös jag var! Jag vet inte varför men det var jag. Det är andra gången jag blir introducerad för en pojkväns pappa nu, och första gången minns jag inte ens att det var konstigt eller jobbigt. Frågan är vad jag var rädd för? Kanske är det så att det betydde mycket för mig den här gången. Det är viktigt för mig att hans föräldrar tycker om mig, och det är viktigt för mig att trivas med dem. Hursomhelst, det gick bra och nervositeten la sig till slut - och jag hade en jättemysig kväll! Det är inte varje dag man sitter och äter mumsig grillmat och dricker ett glas vin med fantastisk havsutsikt ;)
På vägen dit i alla fall, när jag försökte lugna mina nerver i bilen, spelade jag min favoritlåt i högtalarna om och om igen... Finns det någon vackrare låt tro?
Jag vet att du sover
Känner värmen från din hud
Bara lukten gör mig svag
Men jag vågar inte väcka dig nu
Jag skulle ge dig
Allting du pekar på
Men bara när du inte hör
Vågar jag säga så
Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och genomskinlig grå blir jag
Utan dina andetag
Känner värmen från din hud
Bara lukten gör mig svag
Men jag vågar inte väcka dig nu
Jag skulle ge dig
Allting du pekar på
Men bara när du inte hör
Vågar jag säga så
Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och genomskinlig grå blir jag
Utan dina andetag
Vad vore jag
Utan dina andetag
Kommentarer
Trackback
