Så många tankar och känslor på en gång.
Att komma till Lysekil gjorde det lite lättare att andas igen. Familjen, lugnet som på något vis alltid finns där. Doften av hav och havsutsikten. Att vandra på bergen och blicka ut över det underbart vackra havet. Det ger mig lugn och ro i själen.
Men inatt fick jag en märklig känsla av panik. Jag stog mitt inne på dansgolvet på havsbadet och dansade med några randomfolk. Plötsligt så bara slog paniken som ett slag i magen. Vad håller jag på med? Vad vill jag? Vart är jag på väg i livet?
Jag vet egentligen inte vart alla dessa tankar kommer ifrån, eller varför dem kom. Kanske var det allt prat igår om att flytta till Göteborg. Jag råkade kläcka ur mig att jag ville flytta dit, en tanke som bara poppade upp i huvudet just där och då. En magkänsla som sa mig att det är det jag vill. Även Malin sa att hon funderade på det. Så kom pappa - började prata om lägenhetspriser och vart man ska bo. Nyheten spred sig som en löpeld och alla blev så väldigt lyckliga över att vi sa det.
Och nu då? Nu sitter jag på en buss och åker genom Göteborg. Och klumpen i min mage finns kvar. För vad ska jag göra nu? Vad vill jag? Om exakt ett halvår tar jag examen. Legitimerad sjuksköterska, om allt går enligt planen. Jag börjar förstå att det är dags att börja fundera på allvar. Nu kanske ni tänker "men vad funderar du på" eller "det är väl bara att flytta". Men nu är det ju så att det har kommit in en person till i mitt liv, som betyder otroligt mycket för mig, i detta nu. Som jag inte kan se mig själv lämna för att flytta ännu längre ifrån. Man vet aldrig vad som händer, livet tar så många vändningar. Jag hatar att planera framåt - men hur länge vågar jag vänta med att göra det?
Så många tankar och känslor på en gång.
Kommentarer
Trackback
