Alltså...
Snart...
Snart känner jag att jag inte blir nådig.
Snart tror jag att ett raseriutbrott kommer.
Och då tror jag inte att den personen som åker på det kommer få det speciellt roligt. HUR svårt kan det vara att fixa ett LÖSENORD? HUR svårt kan det vara att hålla ett internet igång? Det kommer och går som det vill.. Jag har FORTFARANDE inte fått något lösenord för att kunna boka tvättider mm. Efter flertalet samtal och besök hos min "hyresvärd"? Dessutom lämnat 1000 meddelanden och bara... Jaaa... JAG BLIR GALEN! Botten nåddes idag när jag kom hem efter en heldags korvstoppning i Varberg, då jag verkligen hade skolpanik och kände att jag behövde plugga, och då fungerar inte internet. Åh.. jag blir SÅ trött. Jag ORKAR inte hålla på och tjata. Kan det verkligen vara så svårt?

Och hur svårt är det att få hit en rörmokare som FIXAR badrummet? Ska jag verkligen behöva hålla på såhär i flera veckor, när jag flyttat in i en ny lägenhet? Uppenbarligen är det ju något fel med tanke på STANKEN och att det låter som någon spränger en bomb när de spolar ovanför? Snart känner jag spontant att jag får fixa en ny lägenhet med en engagerad hyresvärd och en fastighetsskötare som bryr sig.

Jag har så himla mycket med allting annat ändå, så mycket att bekymra mig över inför skolan, att jag inte orkar hålla på och tjata och tigga om hjälp med allt annat som är fel. Så. Det ska bli så himla skönt att komma hem till älskade Kvarnabo i helgen, glömma alla dessa lägenhetsproblem, ha ett fungerande internet och en icke-stinkande toalett.

Det är inte roligt längre!

Tack och lov att jag har så UNDERBARA klasskompisar.
Som håller mig och mitt humör uppe.
Lider med dem som måste stå ut med mitt humör.
Kan dock inte hjälpas i dessa fall.

Nuså, är det väl jag som lägger mig och pluggar.
Eller så skiter jag i alltihop, kollar Cougar Town, tröstäter lite chips?
Ja, det låter bra mycket bättre i mina öron!

Tack och hej för mig,
håll tummarna för att alla överlever tills min lägenhet är i nyskick!