Det är på riktigt.

Weeiii!
Det är alltså sant. Det händer verkligen!
Tid att sätta sig bakom skolbänken. Börja plugga. Sjuksköterska. Vet fortfarande inte om det är rätt eller fel? Om det kommer kännas rätt? Men en sak vet jag med säkerhet, och det är att jag är glad, så glad! Framförallt för att jag ska få flytta hemifrån (även om jag kommer sakna familjen och säkert få hemlängtan), få komma till en ny stad. Nya människor! Ny miljö. Så himla roligt!

Jag är så himla lycklig just nu.
Så lycklig att jag tror att min feber, hosta och snuva är som bortblåsta när som helst! Jag tror inte riktigt jag förstår att detta händer? Ska jag verkligen börja skolan? Ska jag verkligen flytta 20 mil bort? JAaa! det ska jag! Och det ska bli så roligt att få inreda en lägenhet (hoppas jag får någon)! Längtar! :)

Men.
Är det inte så typiskt samtidigt? Att en människa man inte pratat med på så länge så länge, plötsligt hör av sig. Först av alla efter jag fått beskedet. Med en gång ser min facebookstatus att jag ska flytta till Halmstad, till hans stad. Och direkt skickar och frågar. Iofs skriver "fan va kul!" men ändå. Efter så lång tid och efter alla gånger vindarna har vänt. Alla idiotiska flickvänner man stått ut med att lyssna på. Varför påverkar du fortfarande mig som du gör? Herregud, jag var 15 år och visste ingenting om livet, men ändå. Ändå så ler jag när jag tänker på alla de där telefonsamtalen och den där enda veckan. Ler åt de där minnena. Kan nästan gråta över hur det blev, hur jag tog åt mig av löjliga ord. Jag vet inte ens om jag ska skratta eller gråta nu. Jag blev änna nervös. Har du fortfarande koll på mig efter alla år? Eller var det bara en olycklig slump? Läser du det här också kanske?
Jag hoppas inte det. Varför skriver jag det här ens? Jag hade ju lagt bort den här delen av mitt liv. Nu bara måste jag ta fram den där lådan och minnas, skratta åt allt dumt. Åt allt detta. Den där lådan jag höll på att kasta in i öppna spisen häromdagen. För att jag hade lagt bort den delen av mitt liv. Aldrig skulle höra från dig igen, aldrig tänkte träffa dig eller ens prata med dig igen.
Haha jaa, det är ironiskt alltihop!

Meen, jag ska flytta till Halmstad för att jag älskar staden, älskar västkusten! Jag ska flytta dit, njuta av livet och njuta av Tylösand. Njuta av allt! Och bara hoppas på att jag har valt rätt nu!
Ska jag verkligen bli sjuksköterska?

Weeeiii!

Nu lägger jag mig och blir frisk för jag ska till Ullared med Maja imorgon! Weei!

Puss&Kram



Kommentarer
Malin

Och jag ska hälsa på dig massor, för jag älskar också Halmstad! Vem vet jag kanske flyttar dit jag med när jag går ut :P! Hahah!

Och om inte sjuksköterska känns helt rätt så får du väl bara söka in på något annat ju!!! KOmmer bli bra :)

2010-12-09 @ 15:15:49


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Maria Pettersson

En kort sammanfattning av mitt liv

RSS 2.0