Tillbaka till bloggvärlden
När känslorna tar kontroll över livet...
Känner mig helt utmattad.
I fredags somnade jag nästan stående mitt på dansgolvet på Bond, och igår fick jag gå hem från Morfars redan kl. 1 för jag orkade inte. Kände mig helt färdig. Och huvudet bubblade över av tankar och känslor som jag inte kunde kontrollera. Fylldes av sån ångest att jag trodde jag skulle kvävas. Fick inte luft, kunde inte tänka klart. Grät hela vägen hem utan att jag kunde sätta fingret på varför.
Och idag känner jag mig bara helt matt. Utmattad. Orkar inte ta mig för någonting, vill inte göra någonting. Ändå kan jag inte sova. För jag bara tänker. Tänker, tänker, tänker. Känner, känner känner. Tårarna bränner bakom ögonlocken... Och jag kan inte sortera bland tankarna, kan inte kontrollera. Vet inte vad det är som är så jobbigt. Det måste ha med att göra att jag är så himla trött... Jag mår illa så trött är jag. Kan inte äta, knappt dricka, glömde bort en massa saker på jobbet, kände hur jag försvann iväg i tankarna, trots att det kändes som en fristad att få åka och jobba idag. På bussen kom jag på mig med att sitta och stirra ut i tomma intet, men när jag försöker minnas vad det är jag tänker på och vad som känns tungt så är där bara kaos. Jag hoppas jag kan få skriva av mig alla dessa tankar nu för jag måste få sova. Imorgon börjar nya, tuffa kursen, och då gäller det att vara på topp redan från början...
Vill ändå säga att det varit en jättebra helg! Ni är så fantastiskt underbara flickor, ni vet vilka ni är! Extra tack till Therese som orkar lyssna och trösta, bara vara här! Tycker att allt borde vara toppen eftersom läkemedelstentan är avklarad och jag ännu inte hittat något fel jag gjort, arbetet är inlämnat, första året på sjuksköterskelinjen är slut. I fredags kändes livet helt underbart, kanonbra! Kvällen var kanonmysig och jätterolig! Men förmodligen så slappnade jag av för första gången på väldigt länge nu och då kommer det bakslag. Förmodligen är min överskottsenergi slut, allt uns av energi försvann från mig...
Nu hoppas jag att hjärtat känns lättare så att jag kan få sova, jag måste få sova. Jag reder inte ut detta annars!
"I can´t compete, I just can´t recover. How many years it´s been, it´s day one in my mind."
Nu då? :)
Och jaa, nu.
Nu sitter jag i min lägenhet i Halmstad. Året har startat lite svängigt. Mycket tankar och känslor har cirkulerat inom mig och förmodligen beror det delvis på att jag har varit sjuk. Jag tänker alldeles för mycket då. Men det beror även på att jag har varit hemma och haft en helt fantastisk, underbar jul tillsammans med nära och kära. Och att sen komma hem till en tom lägenhet i en stad där alla var iväg eller jobbade, det gjorde på något vis ont i mig. Det kändes precis som att, fan, mitt liv är inte här. Mitt liv är i Alingsås, bland vänner och familj. Där var dagarna fullspäckade och jag hade alltid någon att åka till eller något att göra.
Men, så tänker jag lite till. Och inser att, utan det liv jag lever nu så hade julen inte varit så perfekt som den var. Då hade jag förmodligen inte uppskattat allting som jag gjorde nu. Och hur mycket bättre mår jag inte nu jämfört med för ett år sedan? Mycket beroende på alla underbara människor jag träffat, och framförallt att jag fått en nystart. Att jag äntligen fått börja om på ny kula...
Allting känns verkligen kanonbra nu!
Nej, sant, den där drömmen om att ha någon, den har ännu inte gått i uppfyllelse. Men vad gör det? Jag har ju själv kommit på mig själv med att undra hur i hela friden det skulle gå till, hur jag skulle ha tid och ork till det. Så därför så... Jaa, någon att mysa med och pussa på emellanåt när man har lust med det, det hade jag verkligen kunnat behöva, men jag har så mycket kärlek i min omgivning ändå så jag klarar mig gott och väl!
Jag ska inte klaga, för jag har egentligen ingen anledning att göra det. Men jag gör det ändå.
Visst, jag saknar vänner och familj, så det gör ont i mig ibland. Men de är bara en tågresa bort och förresten så bor ens ingen kvar där hemma längre knappt. Hade jag bott där nu hade jag förmodligen efter bara några veckor blivit galen av rastlöshet. Och, det är okej att sakna! Det gör att man tar vara på stunderna man får mycket mer!
Nu ska Maria se om herr Hosta håller sig lugn så jag får en lugn natt och får SOVA!
Men, tack alla ni som finns omkring mig! Jag älskar er, avgudar er! <3
Puss&Kram
Snabb summering av 2011!
efter ett par rätt jobbiga (7 svåra?!;)) år så har det nu varit ett riktigt bra, härligt år! Året startade med en underbar nyårsafton. Ett par nyårskyssar, och de säger att så som året börjar så ska det fortsätta? Jo, det är väl sant på det viset att året fortsatte i samma stil; med flera olika flirtar hit och dit, vilket jag visserligen inte tackar nej till.. Ännu har inte den där rätta dykt upp, haha! :)
Sen fortsatte året med att jag flyttade ner hit till Halmstad, vilket var en stor omställning för mig. Kan ännu minnas hur orolig och nervös jag var första dagen, hur ledsen jag kände mig för att jag inte hade hunnit prata med någon och skapa någon kontakt. Minns att jag stoppade Cecilia, Rebecka och Jessica, för att åtminstone ha hälsat på någon... Haha det är helt sjukt, nu när jag tänker på det. Varför var jag så nervös? Helt plötsligt sitter jag här och inser att jag inte skulle vilja leva ett liv utan dessa underbara, fantastiska människor jag mött under detta år! Ni vet vilka ni är, och ni är guld värda för mig!
Året har kantats av spännande äventyr, ett par resor, oskyldiga flirtar, galna utekvällar, en helt galen sommar. Familjen annorlunda on tour glömmer jag aldrig, hoppas på en favorit i repris! Peace&Love, Lysekil, Halmstad, måndagsklubb, Sunny stand-up. Finns så himla mycket roligt att minnas från sommaren som var att jag kan inte rabbla allt. Men en sak är säker: Det var en HELGALEN, underbar sommar! Sen började hösten och den har varit kanon även den. Fantastiska resor till Finland, Gran Canaria och Köpenhamn. Mycket stoj och stim, en del fest och mycket nära och kära. Det har emellertid varit lite kaos i grabblivet men man kan inte begära för mycket! Jul och nyår har även det varit till belåtenhet, allting har varit kanon!
Jag känner själv att jag har utvecklats otroligt mycket det här året. Jag har blivit mer öppen och framåt. Skolan och praktiken känns helrätt och jaa, helt enkelt, TACK FÖR ETT UNDERBART ÅR!
Tidskrävande kvinnosysslor :)
Det tar sin tid att vara kvinna en dag som denna, om man ska göra allt som förväntas av oss :) Men, å andra sidan är det skönt att ägna sig åt sig själv och ta hand om sig ibland...
Såå, efter en skööön förmiddagspromenad på stranden så tar jag nu och börjar från början så får vi se hur långt jag kommer :) Önskar er alla ett underbart slut på detta år och en ännu bättre start på 2012! Säker på att det kommer bli ett bra år! Återkommer framöver med en tillbakablick på året som gått :)
Pussåkram
GOTT NYTT år! :)
Obeskrivlig lycka!
Såg något vackert idag.
När jag satt på tåget hem till Halmstad ikväll med musik i lurarna på huvudet så kom plötsligt låten "Du är allt". Hann tänka att åh, vilken fantastiskt vacker låt det är. Och när jag tittar ut så ser jag hur en kvinna går av tåget och hur hela hon spricker upp i ett stort, varmt, kärleksfullt leende. Tittar åt andra hållet och där står en precis lika lycklig man. När jag satt där och såg dem pussas och kramas, skratta och nästan gråta av lycka, så tänkte jag: Undrar när, eller om, jag någonsin får uppleva det? Känna känslan av att, du är allt! Allt jag någonsin önskat. Finns du där ute någonstans? Står du på någon tågperrong någonstans i världen och väntar på mig?
För om du gör det, då är det värt att vänta.
Det är obeskrivligt att se den lyckan, den blicken fylld av kärlek. Och med låten i öronen samtidigt så blev det så påtagligt. Någon gång, någon gång Maria så är det bannemej din tur också...
Tills dess nöjer jag mig gott och väl med Mr. Right Now.
Säger hela tiden att jag ska sluta upp med killar och kärlek och sex och allt, men nu har jag insett att det kommer aldrig hända. Istället så har jag bestämt mig för att försöka hålla mig undan de "dåliga" och istället njuta av alla mysiga, braiga stunder :)
Imorgon är det nyårsafton. Och jädrar vilken beslutsångest jag haft, fortfarande har, för hur det ska firas. Verkar ändå bli att jag åker till Malin och firar med henne, var alldeles för många år sen senast! Och då, då lär jag få vara utan nyårskyss. Eller nej, det tänker jag inte alls tillåta mig att vara, men jag tänker tvinga till mig en av Malin och vara mer än nöjd med det!! :)
Känns konstigt att inte fira med massa nära vänner som vanligt, men förnyelse har väl ingen dött av! Och än har jag som sagt inte riktigt bestämt mig. Kan bli älskade Liffa och Johanna också, man vet aldrig med mig! Det enda jag vet är att hur det än blir så blir det bra! Måste avsluta året i samma stil som det har varit: UNDERBART! :)
Underbar har även denna dag varit. Vaknade av solen som sken in genom fönstret. Gick upp och myste en stund innan jag tog mig iväg på en långpromenad i solskenet, hälsade på Lisa en snabbis och kom hem tre timmar senare. Åkte till Ida och sa hej till barnen och hämtade min förlorade ring, sen tillbaka hem och lagade mat åt min kära familj. Mysig middag med familjen samlad (utom Malin som vi såklart saknade!) och sen lite röjande, packande, ett par samtal till vackra vänner och sen till tåget.
Urmysig, lycklig dag i Marias liv! :) Avslutar den med soffmys framför en film!
Pussåkram
Jul med världens underbaraste! <3
Kom hem i torsdags morse, var hos frissan och sen var det handling och bakning inför julen som stod på schemat. Jättemysig dag som avslutades med hela familjen samlad frampå kvällen.. På fredagen var vi syskon iväg och fixade de sista klapparna och hade en urmysig dag ihop... På kvällen var det traditionellt köttbullsstekande, ugnsbakning av julskinkan, bingolottos uppesittarkväll och den allra första försmaken av julmaten! Jättehärligt att sitta hela familjen samlad och bara njuta! Julafton blev en helt underbar dag/kväll/natt! Helt magiskt mysigt med släkten samlad och alla var glada och lyckliga! Känner verkligen hur bra det var för mig att flytta ifrån, hur mycket mer jag uppskattar dagar som dessa. Och igår var jag hos världens bästa Is på lite spa-stund med ansiktsmask, hårinpackning, bastu & bärs och lite champagne innan jag for vidare mot Ida för julfirande med Mats och familj. Sen drog jag, Malin, Emelie, Uffe och Daniel vidare in till stan på förfest hos Patrik innan vi åkte till hotellet och dansade runt! Jätterolig kväll!
En toppenjul helt enkelt! Kan verkligen inte klaga på någonting, jag är supernöjd... Det enda tråkiga var att den har gått så himla fort, julafton sprang förbi i rasande tempo och så gjorde även gårdagen! Men jag har också hunnit med mycket och träffat många underbara nära och kära! Så jaa, det var den julen! Nu ser jag fram emot en nyår som jag inte riktigt bestämt än om jag ska fira i Varberg, Helsingborg eller Göteborg, men i nuläget så känns Göteborg helt uteslutet.. Så nu är det bara frågan om jag ska fira med Malin och Jocke eller Lisa och Johanna... Jättesvårt val, så jag avvaktar och inväntan den rätta känslan! :)
Och bland alla känslostormar, så är ju julhelgen en känslofylld tid. En tid fylld av lycka och kärlek. Och ju mer jag har lärt mig uppskatta människor omkring mig och ju mer jag är nere i Halmstad, desto mer känner jag ett behov av att tala om för mina älskade vad de faktiskt betyder för mig! Och igår gjorde jag verkligen det. Talade om för J hur mycket jag saknar honom som min vän och hur sårad jag känt mig när han varit så "kall". Jag talade om för E hur roligt det är att träffa honom och att jag saknar honom. Jag talade även om för en av de allra bästa killar som finns att jag älskar honom (som vän) och att jag hoppas att det klickar mellan oss nån gång, om 20, 30 eller kanske till och med 40 år. För jag önskar verkligen att jag kunde få ha en så underbar kille! Ingen är som du vännen, men tyvärr så väljer man ju inte själv vem man klickar med.
Tyvärr. För jag skulle verkligen behöva en bra, go, underbar kille bland dessa idioter och velpottor. Jag vet att jag också velar, jättemycket hela tiden, men det är för att jag inte vet vart jag har killarna. Och framförallt för att jag inte vet vad jag själv håller på med just nu! Jag har som sagt förlorat kontrollen och inte återfått den igen.
Men det kommer väl igen! :)
Nu ska jag lägga huvudet på kudden och sluta mina små trötta ögon. Det är ju trots allt en dag i morgon också. TACK alla ni som har gjort dessa dagar så underbara, ni vet precis vilka ni är och ni är GULD värda för mig!! <3
Pussåkram, nattinatti
Underbara ni!
Tack för att ni finns flickor och lyser upp i mörkret!
Gör att dagarna tills man får åka hem till familjen går mycket snabbare!
Sjuukt, vad jag längtar hem till nära och kära nu.
Längesen jag längtade så mycket, men det är nog julkänslan som gör´t! :)
Nu blir det sängen med en bok och ladda för morgondagens samtal. Wihoo..
Tre dagar kvar till Kvarnabo, 5 dagar kvar till jul. Sanslöst!
PussåKram! <3
Saknaden...
Två år går så himla fort. Igår höll jag på att glömma bort älskade farmor, att det var två år sen som jag fick se dig för sista gången. Det slog mig helt plötsligt när vi var på väg att hämta mat. Åh vad jag saknar dig och önskar att jag hade tagit vara på tiden med dig bättre. För två år sen, igår, satt jag med dig på akuten och igår avslutade jag återigen kvällen på akuten. Denna gång med en av mina vänners vänner som skrämde upp mig rejält. Aldrig sett någon människa så väck pga alkohol, utan undrar vad som egentligen hände. Han spände ögonen i mig och slutade andas och jag trodde verkligen att han skulle dö där mitt framför mig. Gick tillbaka två år i tiden och återigen slog den där hemska känslan till mig. Och nu saknar jag familjen ännu mer. Även fast mamma och pappa var här igår så känns det olidligt länge tills jag får åka hem till nära och kära igen. Inser hur kort ett liv är och hur fort det kan ta slut. Åh, kan det inte bara bli torsdag... Och nu sitter jag här i soffan och lipar, i väntan på att åka iväg till jobbet. Är nog lika skönt att åka och jobba idag och få tankarna på annat.
Ville bara skänka en tanke till dig farmor och låta dig veta att jag tänker på dig och saknar dig <3
Förutom det, så flyter livet på här i Halmstad. Haft en helt underbar praktik, känns verkligen helt rätt och jag är hur nöjd som helst! Riktigt roligt, verkligen! Och sen har vi också varit iväg på en helgalen helg i Köpenhamn, urkul! Med 6 supersköna tjejer från klassen.. Det bjöd på julmarknad på tivoli, middag på mysig restaurang och sen utgång hela natten lång inpå morgonen. Sen har jag också hunnit med julbord, julhandling på gekås och i stan, julklappsinslagning, julmys med klassen och allt som hör julen till. Har också besökt älskade kära Lisa som numera bara bor en halvtimme bort *lycklig* och har också haft besök av henne här under gårdagen och inatt! :)
Och igår var vi på Tackgasque för staben och de andra tvåorna som nollade oss, riktigt roligt blev det! Middag och lekar och stoj och stim. Hur mysigt som helst! :) Urartade visserligen något för vissa men kul hade vi ändå... Nu ska jag lägga mig ner några minuter till innan det bär av till jobbet. Usch... Inte alls laddad för det idag, huuh! Men bara att ta sig i kragen.
Hoppas tiden går fort nu tills jag får åka hem till mina nära och kära! <3
Pussåkram
Antingen eller, hur svårt kan det vara?
När jag är av så är du på, och när jag är på så är du av. När jag slutligen tröttnat på ovisshet och bestämmer mig för att det är av, skit samma, jag orkar inte engagera mig mer, då är du på. Mer än någonsin. Precis som om du läst mina tankar. Och sen, när du lyckats övertyga mig om att okej, jag är på igen, jag ger det en chans, då är plötsligt du av igen. Och sen, när jag bestämmer mig helt för att strunta i er förbannade män, då slutar det med att jag har en intill mig och en pipandes i mobilen. Då har jag helt plötsligt två stycken, som båda är jättepå. Så ger jag med mig, och då är båda av. Ni säger att vi tjejer är röriga och veliga, men vad fan är ni? HUR svårt kan det vara, att bestämma sig? Jag skiter i om det handlar om vänskap, flirt, myskompis eller något mer. Bara det är AV eller PÅ. Inget jävla mellanting som svänger hit och dit hela tiden. Jag vet själv inte vad jag vill, jag känner ju er knappt. För mig räcker en vänskap, men inget jävla mellanting mellan vänskap och ingenting.
Och varför alla dessa frågor? Som blir tomma ord. Jag är så trött på det här, jag är så trött på att pendla mellan på och av. Men jag vet, det är en svår balansgång. För mycket på skrämmer bort mig och för mycket av gör mig irriterad. Men jag får inte ordning på mina tankar, för när ni velar så velar jag. Och jag är så trött på allt ytliga umgänge som man pratar med någon gång på tre månader, kanske råkar träffa på någon gång i halvåret. Vad ska jag med såna kontakter till?
Antingen är det på eller så är det av, oavsett vart vi lägger ribban, bara BESTÄM ER!! Dessa velpottor är ju precis överallt. Precis som att de söker sig till mig för att förvirra mina tankar. Och sen slutar det med att jag ligger här och lipar, av ångest, dåligt samvete, ensamhet, förargelse på mig själv, ja gud vet vad. Det slutar ju aldrig väl, det vet jag ju. Meen, det är iofs skönt att lägga sig och lipa ibland.
Önskar bara att jag kunde veta vart jag har dig...
Önskar jag hade en egen Dexter att krama på...
Såå, Dexter, vart är du? :)
Praktik!
Men det gör mig ingenting, ser fram emot praktiken! Känner mig krasslig idag, men har medicinerat mig lite så jag hoppas att det är något snabbt övergående. För, nu har jag gjort 31 av de 51 timmarna denna veckan och nu börjar det kännas överkomligt, kommer gå fort tills det är måndag kväll och jag har en ledig dag att se fram emot ;) annars så, börjar jag komma in i praktiken nu och det är så jäkla roligt! Hade en kanonbra handledare i torsdags och det var riktigt gött! I början av veckan var jag med min patient på ett UKG, vilket var riktigt spännande att se hur hjärtat fungerar. Jag är så fascinerad av människokroppen! Sen i torsdags så tog jag mitt första venprov, och lyckades, och det kändes helt underbart!! :) Tänk att jag faktiskt klarade det? Åh, det var en sten som föll från mitt hjärta... Nu är det ett PVK-sättande som saknas för att jag ska kunna slappna av ordentligt, men jag vet att det kommer! Tids nog...
I övrigt så springer jag runt och tar mina MIG kontroller, grejar med läkemedel, läser in mig på patienter och sjukdomar och dylikt. Jätteroligt!!
Annars händer inte så mycket. Var på quiz i torsdags, skönt att koppla av med god mat, trevligt sällskap och lite vin! Sen igår var vi på en urmysig julmarknad uppe på Wapnö, jättemysigt verkligen! Fick lite julkänsla och längtar ihjäl mig tills nästa helg då man får sätta upp julsakerna!! :) Igår kväll hade jag fina flickor här på idolmys och god mat! Tack för en fin fredag! :)
Och jaa, det är tur att det är första advent nästa helg så man kan börja se fram emot julen och få in lite ljus i livet. Det här är verkligen ingen bra tid på året för mig, jag mår inte bra av mörkret och ensamheten. Och inte gör jag det lättare för mig, och inte gör ni det lättare för mig. Kände mig verkligen ensam och billig inatt när jag skulle sova. Lustigt att du tror att det rinner rätt av mig, du känner mig nog inte så bra du... Meen, min tid kommer väl den med! Och som sagt, den här tiden på året är inte till min fördel. Den gör att allt känns 100 gånger sämre!
Tack för en fin helg!
Nu blir det käk och sen är det slut på ledigheten igen ;)
Pussåkram
The Botten Is Nådd
Hur långt kan man gå?
Hur lågt kan man sjunka?
Hur kasst kan man må?
Kändes förjävligt innan men det börjar bli lite bättre nu min vän
Om jag tappar fästet och trillar ner ska jag klättra upp igen
Tack Jason för att du skrev denna bakisångestlåt som jag kan lyssna på och bara hålla med. Till och med känna mig lite bättre till mods :)
TACK underbara älskade vänner för en helt fantastisk helg! Nu har det varit hemskt många bra helger i rad och det är jag oändligt tacksam för! :) Lyser upp mitt vinterdeppiga humör! Förra helgen hämtade jag mor och far och tilda på landvetter och sen åkte jag iväg till sötaste Jullebulle som fyllde år, myste med henne, Is och Lisa! Sen på lördagen var det halloweenfest, en grymt rolig sådan, i Torslanda! :)
I veckan startade min praktik. Jätteroligt! Var ett par röriga dagar men i fredags kändes det betydligt bättre än tidigare dagar och var riktigt, riktigt roligt! Jag längtar tills jag blir färdig, samtidigt som det är väldigt skrämmande. Är så imponerad av hur mycket de kan! Helt otroligt! :) Och denna veckan har jag fullt upp, gör 52 timmar sammanlagt med praktik, föreläsning/seminarium och jobb. Och då har jag ändå tagit ledigt från jobbet, så jaa. Om ni inte hör från mig på länge så vet ni varför! :)
Nåväl,
till denna helgen då! Underbart mysig fredagkväll med firande för Malin och mormor och sen massa lek med kära vänner i Bjärkehallen. Pingis och djungelfotboll, riktigt roligt! Sen i lördags var det full rulle. Jag och Malin åkte och shoppade, sen hem och färgade hår, gjorde oss iordning och åkte iväg på Ladies night, som för övrigt var HUR BRA SOM HELST! Bland det bästa jag varit på tror jag, nästa år köper vi biljetter så fort de släpps det kan jag lova! :) Brolle som bonde, mmmm, det! Det är min drömprins! :)
Efter det bar det av mot hotellet och novembernatta, som var kanonbra! Träffade massa roligt folk och hade allmänt kul bara! Dansade loss :)
Och som alltid, så är det mindre roligt dagen efter. Igår var inte alls kul, hade en sån där riktigt jobbig bakis-ångest-rastlös dag. Kunde inte lägga mig för då kände jag hur hjärtat rusade, hur hårt kroppen arbetade och tankarna smög sig på alldeles för fort. Och inte orkade jag göra något annat heller, för sliten var jag. Så ja, vid halv 3 tiden kunde jag äntligen slappna av och somna lite, och sen gick det bättre. När jag kom hem igår kväll kom bakisångesten som en smäll på käften igen, och det hade jag visserligen bara väntat på så....
Idag är jag sliten, och idag har jag också helt och hållet kommit till insikt om att nu lägger jag ner det här med killar. Hur det än blir så blir det ju alltid fel på något vis, och nu har jag tröttnat på det så nu tänker jag inte utsätta mig eller dem för det mer. Idag går jag i celibat och fokuserar 100% på mig själv och min praktik. Det är ju himla synd bara att vi är i precis helt fel årstid. Den deppigaste, ensammaste delen av året. Meen, snart är det jul och då vänder det! :)
Tack i alla fall för åter en underbar helg!
Pussåkram
Om jag bara kunde somna...
Idag. På dagen 5 år. Hela 5 år. Hemskt vad åren går fort, ändå känns det som det var igår. Känns som att det var igår som jag förändrade mitt liv, för alltid. Hade jag vetat då att jag skulle sitta här idag, så kanske det hade sett annorlunda ut. Jag vet att jag ältar, grubblar. Jag önskar jag inte gjorde det. Men av någon anledning kommer denna dag alltid ikapp mig, det måste ligga i mitt undermedvetna. För det känns alltid jobbigt, jag kan inte sova och ensamheten är så fruktansvärt påtaglig. Inte gör vädret och årstiden det bättre heller. Det har redan varit mörkt i över 6 timmar. Jag önskar att jag bara kunde ha sovit bort hela den här dagen. Men med tanke på morgondagens tenta är det inget bra alternativ. Jag vet visserligen inte om en sömnlös natt är bättre. Så nu tar jag till alla mina knep för att kunna sova, och det bästa av dem brukar vara att skriva av sig, få ur sig tankarna och känslorna, förhoppningsvis lämna några av dem här i datorn. Såå, här sitter jag. Ynklig och gnällig, alldeles i min ensamhet. Önskar mer än någonsin att jag vore kvar på Gran Canaria med familjen, åh vad jobbigt det var att åka därifrån. Men, imorgon kommer de hem och då behöver jag inte längta ner till dem och värmen mer, för då är även dem hemma i kylan, inom räckhåll. Om ett par timmar kommer jag att vakna till en ny dag, med nya möjligheter. Det finns så mycket att se fram emot nu, om bara denna dag kunde vara över. Om jag bara kunde somna, vakna imorgon med nya krafter och starta helgen med att göra bra ifrån mig på tentan.
Om jag bara kunde få somna.
Jag gör ett nytt försök, tack för er tid.
Förlåt för min negativitet.
Jag lovar att nästa inlägg ska bli positivt och glatt!
Tack alla underbara människor som finns i mitt liv, ni vet vilka ni är och ni är guld värda! <3
Sol, värme och underbara bad!
är på fredag när vi landar i Sverige igen....
Imorgon bär det av upp i bergen, verkar som att jag har lovat att vara chaufför, något som jag ångrar när jag tänker tillbaka på dessa serpentinvägar och stup, men men. Det blir en upplevelse att minnas! Kan också ärligt erkänna att jag inte för fem öre längtar hem. Börjar redan få ångest för hemresan och då har ändå knappt halva tiden förflutit... Men men, det blir bra det här!
Imorgon tänkte jag också besöka kära gamla hålet och se vad som har hänt där. För något av det bästa med att komma tillbaka till sitt kära Gran Canaria är alla människor man träffar som känner igen en och blir uppriktigt glada över att se en igen. Det är underbart att se! :)
Nåväl, nu blev duschen ledig så nu beger jag mig dit och gör mig redo för ännu en festmåltid! Ha det bra Sverige! Ses om några dagar!
Pussåkram
Finland!
Jaha, då är vi hemma igen.
På svensk mark...
Har haft en helt underbar resa! Startade i onsdags efter skolan då jag hoppade på tåget hem, och sedan vidare mot Stockholm med mamma, pappa och Mathilda. En mindre trevlig natt på hotell i Stockholm där jag delade rum med min kära familj som snarkar så jag inte kan sova ;)
På torsdag morgon avnjöt vi en underbar hotellfrukost, sen tog jag ett härligt skumbad och sen bar det iväg genom Stockholm, lunch på gärdet och sen iväg till färjan. Lämnade grejerna i hytten och gick upp för att ta en öl på en av pubarna. Helt galet, svenskar med Sverigetröjor överallt som laddade med hejaramsor och öl. Sa jag att nästan alla var killar? Haha. Himmelriket för oss singeltjejer, rekommenderar det starkt!! För efter att vi käkat middag och druckit x antal öl så bestämde jag och Malin oss för att kolla in båten lite extra och hittade då ett dansgolv bestående av unga killar! Där kunde man bannemej välja och vraka som man ville, var i centrum precis hela tiden! Haha!
Sen kväll innan vi gick och sov några timmar innan frukost och avstigning. Iväg till hotellet, ut på stan en sväng, tillbaka till hotellet för att svira om till middagen. Underbar middagsbuffé, några gamla kända fotbollsspelare som underhöll och lämnade all info inför matchen innan vi inväntade svenska klacken för att gå med dem till arenan. Shit vad mäktigt det var när hela vägen stängdes av och man såg alla svenskar komma, med poliseskort. Då var stämningen verkligen på topp. Så även de första 7 minuterna av matchen då det kändes sådär mäktigt, underbart som vi älskar. Sen gjorde Sverige mål, det började regna och matchen dog liksom ut. Men vi tappra stod kvar och hejjade! I pausen var det underbart att stå bland alla svenskar och hoppa och sjunga! haha! :)
Kvällen avslutades i baren på hotellet.
Morgonen efter blev det frukost och en runda på stan innan vi tog oss vidare mot båten igen. På den, dricka någon öl och sen handla lite i taxfree, käka ytterligare en underbar middagsbuffé, denna gång ingick även öl, vin och ciderbuffé.. Och så var svenskarna på gång igen! haha.. Mamma, pappa och Jocke gick till hytterna och vi kikade vi in nattklubben, där det var karaoke. Tog en öl och lyssnade innan Malin också gick hemåt och jag och Mathilda gick med några grabbar vidare mot det andra dansgolvet. Dansade och stojade ett par timmar till innan vi gick hem, återigen i centrum av dansgolvet ;)
Ditvägen var dock galnast. Båten gungade så vi flög fram och tillbaka på dansgolvet, folk for i marken och jaa, helgalet men så jävla kul! :D Däremot har det inte varit kul sen dess då jag och Malin varit kvar på båten, eller haft som vi kallar det "Boatlag", haha. Det har gungat konstant hela helgen, och det gör det fortfarande för mig stundtals! Tokigt! Haha :)
Tack i alla fall för en underbar, galen, intensiv och rolig helg.
Har verkligen fått mersmak för fotboll, killar, närhet, alkohol, fest...
Meen, ikväll bär det av mot Halmstad igen, skola imorgon. Dags att återgå till det normala. Känns inte riktigt speciellt lockande, men det kommer fler resor och galna helger, det är jag säker på! :) Sååå, nu ska jag krypa ner igen och ha en riktig slappisdag i soffan för mitt huvud har återigen bestämt sig för att ha ont...
Pussåkram
Tjofaderittan lambo!
Den är vi nu mycket bekant med... Om de ansåg att vi var kassa på lambo under nollningen så fick de ta tillbaka det igår, för då var vi bannemej inte dåliga. Rent livsfarligt!! Ett par lambo för mycket gav ett par minnesluckor under natten, men vad gör det när man hade så himla roligt som vi hade? Galen kväll, galen natt, galen dag idag. SJUKt kul Mjuc-gasque. Jag är så glad att vi peppade till och gick dit! :) Bjöd på maskinare utklädda till sjuk och sjuk till maskinare, god mat, lekar, sång, lambo, skratt, spill, vin, cider, mer skratt, massa trevligt folk, en trevlig mellanfest med ännu mer dryck. Meen, VARFÖR lurade ni i mig Strohrom? Jag kan känna den hemska smaken ännu, och den slog slag i mig. Haha! Sen så gick vi i alla fall till Kåren och dansade och där efter så jaa, minns jag inte alldeles för mycket. Men kul hade vi. Avslutande efterfest här hos mig, slutade med att vi somnade allihopa, och det går alltså jättebra att bo 6 stycken här i min lilla mini!
Faktiskt riktigt mysigt! :)
Dagen idag har bjudit på en massa skratt och tjejsnack och allt vad man kan tänka. Behöver jag säga att vi inte gick till skolan? Trodde inte det var sant när klockan ringde, så vi var rätt nöjda med oss själva när vi sa hejdå till grabbarna när de mer eller mindre släpade sig iväg.. Haha :) Men vi har i alla fall haft ett par bra timmar av pluggande där det känns som att vi satte det, nu sitter det! Imorgon klarar vi den här tentan! Och för ett par timmar sen lämnade Emelie och Therese och det blev jättetomt och tyst här.
Den här ensamhetsångesten gör sig påmind igen så nu tänker jag faktiskt lägga mig i sängen framför tv:n med min sammanfattning och gå igenom en sista gång inför tentan. Och därmed försöka undvika den här bakfylleångesten som såklart, som vanligt infinner sig. Det är nästan skrattretande, är det alkohol som gör såhär mot mig? Synd.
Tack alla för en underbar kväll igår!
Pussåkram
Motivationslöshet.
Eller, egentligen. Motivationen finns där. Men jag kan inte lära mig. Jag läser och läser men jag lär mig ingenting. Beroende på att ögonen flyttar sig längs med raderna men tankarna är på något helt annat ställe. Jag kan inte sätta fingret på vad det är, det är väl något i mitt undermedvetna som ligger och gnager. Inte speciellt sugen att gå på sittning ikväll heller men jag får bara göra det helt enkelt. Hoppas på att motivationen har satt igång tills imorgon igen. Då MÅSTE det släppa, för på fredag är tentan ett faktum...
Söndagsångesten kommer krypande...
Nu var det längesen jag var här igen, förlåt till alla er tappra människor som verkar följa min alltmer tomma blogg. Jag ska försöka bli bättre på det här.
Det har varit en bra tid det senaste nu, hade en kanonbra helg hemma förra helgen med firande för älskade Majs, en kanonbra och tokig dag med familjen Annorlunda på liseberg, en trött söndag och sen hann jag även med ett besök hos Emelie och den lilla prinsessan Ella. Så underbart liten och go! Sen bar det neråt igen och veckan har varit helt okej. Varit uppe på sjukhuset på information och fått träffa vår huvudhandledare inför praktiken, känns jättespännande men också nervöst! Sen var vi och provade på klättring, kul men tuff sport. Gäller att ha muskler som jag inte har. Haha! Också hunnit med lite jobb, jättebra flow i pluggandet och middag med härliga tjejer. Igår var en kanonbra kväll med singstar som sedan avslutades med dans på vårt favvoställe Morfars! Tack för en rolig kväll!
Och ja, vad har mer hänt sen jag skrev sist? Vi drog igång vår kära tradition torsdagsquiz, som förra veckan var på tok för svår. Vi sög röv rent ut sagt, men vi hade roligt. Karaoken spårade dock lite på slutet men... Jaa, det är nog det jag hunnit med, som är av värde iaf. Haha!
Och nu då? Idag är en tuff dag. Har varit, eller är, rastlös men också bakfull så jag orkar inte ta mig för någonting. Har pendlat mellan soffa och säng men inte fått ro någonstans, förmodligen beroende på den här känslan som nu kommer krypande. Söndagsångesten sätter in. Tankarna är för många och för negativa, gamla känslor kommer ikapp mig igen och envisas med att finnas där och ge mig den här olustiga känslan. En downperiod just nu helt enkelt, och jag vet inte riktigt hur jag ska ta mig ur den... Jobbigt när det svänger såhär mycket, för igår var ju dagen så himla bra. Meen, ibland så slår det bara fel, oftast efter att man vart ute en kväll. Det är något som triggar igång, och ensamheten blir påtagligt jobbig och tränger sig in. Kan den inte lämna mig ifred bara?
Igår var verkligen en kanonbra dag! Vaknade halv 9 och var pigg, gick upp och käkade frukost, sorterade in alla mina papper i pärmar och rensade i lådor. Sen storstädade jag hela lägenheten, blommorna fick duscha och sängen fick nya kläder. Tvätten blev ren, lampan i badrummet fick jag äntligen bytt glödlampa i så nu är det plötsligt jätteljust där inne. Fick höjt upp lampan i hallen också. Hade ett litet flow i pluggandet igen och gjorde klart hälsopsykologin. Sen körde jag lite rygg/mage och avslutade det med en långpromenad förbi stranden och runt. Tog en dusch, käkade och for iväg på förfest. Riktigt bra dag med så mycket energi. Känns som att denna dag kunde blivit precis lika bra om jag bara inte hade gått ut igår. Men, tur att kvällen igår var så värt! Då får man stå ut med det här idag. Och eventuellt kan jag också orka mig ut på en promenad till affären för att fixa grejer till att göra tacos, och då kanske också unna mig chips och dipp.. Vem vet? :)
Nu lägger jag mig i soffan en stund igen iaf.
Tack för igår tjejer!
Pussåkram
Update
Snabb uppdatering. Jag lever och mår bra :)
Är sjukligt trött, går snart på knäna, men imorgon har jag min första lediga, oplanerade dag sen jag vet inte när. Början på augusti? Och den ser jag fram emot. Jag har bokat en tvättid vilket är det enda jag planerat för dagen. Resten får jag se imorgon, bara göra det som jag har lust med! Och jaaa, underbart ska det bli!
Det har varit väldigt mycket nu. Mycket planerat, fullspäckade dagar med kombinerat skola och jobb, nöjen och plugg. Vet inte hur det har gått ihop vissa dagar men det har gått, och nu är det lite lugnare framöver.
Har haft en helt fantastisk helg med 4 av mina absoluta favoriter. Julia, Isabella, Lisa och Johanna. Om ni bara visste hur mycket glädje ni sprider i mitt liv! Visst ska jag erkänna att det kändes jobbigt att resa 10 timmar och betala över 500 kronor, men det var det lätt värt! Varje minut med er är värd mer än jag kan beskriva. Åh, jag älskar er flickor! Och helgen var allt man kunde önska och lite till, och snart ses vi igen!
Grattis till Emelie och Katja som blivit mammor till två ljuvligt söta småflickor. Verkar ploppa ut prinsessor på löpande band hemma nu, hihi! Ska bli kul att åka hem till byn över helgen och se hur det står till där!
Nu ska jag krypa i säng framför tv.n och njuta av att ingen klockan ringer imorgon!
Nattinatti
Puss&Kram
En upplevelse att minnas!
herregud!
Kan pricka av en "att-göra-innan-jag-dör" från listan. Och det är egentligen helt galet. Helt sanslöst. Igår eftermiddag var det då äntligen dags, upp till bevis. Vädergudarna var på min sida, även om jag flera gånger under resan dit önskade att det skulle bli mulet...
Efter ett par timmars resa, några felkörningar och andra galenskaper, anlände jag och Maja till Kristianstad Airport och Skydive Skåne. Fick sitta ett tag och vänta, kika på andra som hoppade innan det var min tur och jag skojar inte när jag säger att det var nära att jag bangade. Så jäkla rädd. Aldrig varit så skräckslagen, och ändå fattade jag nog inte vad jag gett mig in på förrän jag satt i flygplanet och såg första killen falla ut genom dörren. Shit alltså, jag kan inte tro att jag faktiskt gjorde det. Ska bli mycket spännande att se film och bilder sen för de skrattade gott åt mig, talade om att jag minsann såg vettskrämd ut, redan under instruktionerna... Hahah.. Sen var det i alla fall dags att sätta sig i planet och på vägen upp gick tusentals miljoner tankar genom mitt huvud. Vad hade jag gett mig in på? Fick som sagt se en kille hoppa ut och tänkte direkt att det där gör jag bara inte. Meen, jag hade verkligen världens bästa instruktör/hoppare, "Snygge-Niklas" som han kallade sig, han lugnade mig på ett bra sätt. Väldigt avslappnad och skojfrisk. Skrämde upp mig rejält men lugnade mig sen med att tala om att han hoppat över 3700 hopp. Det kändes bra! Och jag satt fast i honom redan innan vi lämnade marken, det kändes tryggt. Sen som sagt var det vår tur, och jag minns inte så himla mycket från just det för jag var lamslagen. "Hela din kropp strejkade när det var dags" sa han efteråt och skrattade. Men jag hade ju inte en chans. Han lyfte ut mig och där hängde jag utanför planet innan han hoppade, vi snurrade runt något varv i luften och sen föll fritt. Mina kropp, som skulle svanka och ha benen bakåt, spretade åt alla håll innan jag fick ordning på mig själv och lydde order. Glömde av att andas med näsan istället för munnen så fick dåligt med luft. Skrek det gjorde jag. Skrek av fasa och skrattade av lycka. Jaa, herregud. Jag var som i extas sen när vi hängde där i luften med fallskärmen utvecklad och gled runt. Jag skrattade och skrattade.
Åååh, det var verkligen det bästa jag gjort i hela mitt liv. Men jag har aldrig någonsin varit så rädd! Nu efteråt så känner man såklart att man bara vill upp igen, igen, igen. Samtidigt är jag inte säker på att jag skulle våga. Eller det skulle jag väl förmodligen, men jag skulle vara lika jäkla rädd... Haha åh jaa, det trodde ni inte om mig va? Jag trodde det inte själv iaf. Men jag älskade det. Älskade det! TACK underbara vänner som tvingade mig till det här, jag är er evigt tacksam!! Alla borde prova detta, helt fantastiskt! :D
Sen efteråt igår så fortsatte vi vår roadtrip mot Helsingborg, där vi träffade Malin, Joakim, Linn och Ulf. Spelade spel, förfestade och hade det allmänt kanontrevligt innan vi gick vidare mot Tivoli för att festa vidare. Träffade på Ahli där också och jag, Maja, Malin, Ulf och Ahli dansade runt till klockan 3 då vi gick hemåt. Två matstopp och sen hem till sängen. Idag har vi varit på lyxbrunch hos Ulf med våfflor, nybakade scones, melon och annat gott. Ett konstigt monsterspel som var väldigt roligt när man väl förstod hur det fungerade. Sen gick jag och Malin hem en sväng, och sen avslutades kvällen med popcorn, cola, snacks och Bridesmaids på bio. Urmysigt! :) Vet inte om jag kan kalla det för en bra film i sig, men oh vad jag skrattade! Nu är jag nyligen hemkommen till Halmstad och jag ska nog krypa ner i sängen och smälta den här helgen innan det är dags att nana. Ser fram emot en lugn, ledig förmiddag imorgon innan jobbet.
Tack Maja, syster yster och alla andra för en underbar helg!
Pussåkram
