Ett stort grattis till min vackra vän - Therese! ♡
Jösses...
För 10 år sedan satt vi på varsin sida av en gungbräda, på en lekplats alldeles intill Magras kyrkogård. Där kunde vi sitta i flera timmar och bara prata, om allt mellan himmel och jord. Mest om killar, alla sommarromanser och flirtar vi hade åt alla håll och kanter. Fjorton år gamla trodde vi att vi var världens coolaste brudar! Och visst var vi väl det?
På den tiden pratade vi mycket om framtiden, planerade och försökte komma på hur vi ville att våra liv skulle bli, hur våra balklänningar skulle se ut, vilka vi skulle gifta oss med osv osv. När dagen för balen kom så hade vi glidit ifrån varandra en del under gymnasietiden. Men trots allt så stod vi bredvid varandra - hon i blå klänning och jag i rosa - precis som vi drömt om i alla år!
Vi drömde även oss långt, långt fram i tiden då vi båda skulle skaffa barn. Naturligtvis samtidigt, eftersom vi gjorde allting tillsammans!
Fortfarande idag ser jag henne som en av mina bästa vänner - trots att åren gått och vi har glidit isär, ses väldigt sällan. För att vu bor i olika städer, lever olila liv. Är på helt olika platser i livet. Men när vi ses så är allt som det alltid varit, vi pratar om allt. Trots att livet inte blev som vi trodde för 10 år sedan. För det jag vill komma fram till, den otroligt stora gratulationen jag vill skicka till henne idag - den beror på att jag nyss fick veta att finaste Therese, en av mina bästa vänner, idag blev mamma till en fantastisk liten flicka! Det känns helt overkligt för mig, jag kan inte ens tänka mig hur hon känner sig just nu! Men jag vet att hon är lycklig och att hon kommer bli världens bästa mamma! ♥
Och för min del, så känner jag att livet börjar gå fort. Vi börjar visst växa upp, helt plötsligt har vi blivit vuxna. Vad hände där? Många av våra gemensamma drömmar har slagit in, men drömmen om att våra barn ska leka ihop får nog ändras till att hennes barn får leka barnvakt åt mina ;)
Anyway, nu känner jag mig gammal så jag nöjer mig här! Grattis igen underbaring! ♡
Så många tankar och känslor på en gång.
Att komma till Lysekil gjorde det lite lättare att andas igen. Familjen, lugnet som på något vis alltid finns där. Doften av hav och havsutsikten. Att vandra på bergen och blicka ut över det underbart vackra havet. Det ger mig lugn och ro i själen.
Men inatt fick jag en märklig känsla av panik. Jag stog mitt inne på dansgolvet på havsbadet och dansade med några randomfolk. Plötsligt så bara slog paniken som ett slag i magen. Vad håller jag på med? Vad vill jag? Vart är jag på väg i livet?
Jag vet egentligen inte vart alla dessa tankar kommer ifrån, eller varför dem kom. Kanske var det allt prat igår om att flytta till Göteborg. Jag råkade kläcka ur mig att jag ville flytta dit, en tanke som bara poppade upp i huvudet just där och då. En magkänsla som sa mig att det är det jag vill. Även Malin sa att hon funderade på det. Så kom pappa - började prata om lägenhetspriser och vart man ska bo. Nyheten spred sig som en löpeld och alla blev så väldigt lyckliga över att vi sa det.
Och nu då? Nu sitter jag på en buss och åker genom Göteborg. Och klumpen i min mage finns kvar. För vad ska jag göra nu? Vad vill jag? Om exakt ett halvår tar jag examen. Legitimerad sjuksköterska, om allt går enligt planen. Jag börjar förstå att det är dags att börja fundera på allvar. Nu kanske ni tänker "men vad funderar du på" eller "det är väl bara att flytta". Men nu är det ju så att det har kommit in en person till i mitt liv, som betyder otroligt mycket för mig, i detta nu. Som jag inte kan se mig själv lämna för att flytta ännu längre ifrån. Man vet aldrig vad som händer, livet tar så många vändningar. Jag hatar att planera framåt - men hur länge vågar jag vänta med att göra det?
Så många tankar och känslor på en gång.
Ännu en dipp i vardagen...
Idag är det den 15 juli, alltså mitt i sommaren. Min favoritårstid! Inte nog med det så har jag allting jag någonsin önskat mig, och lite till.
Ändå är det som om någonting är fel. Jag har känt mig allmänt trött och deppig i ett par dagar. En gnagande, orolig och olustig känsla ligger i min mage hela tiden och jag känner inte för att göra någonting annat än att stänga in mig i min lägenhet i mörkret och inte gå upp ur sängen. Det är förmodligen bara ännu en av dessa dippar i vardagen. Det är precis som om någonting saknas, eller är helt fel, men att jag inte kan sätta fingret på vad det är. Och ni känner mig - ni vet att jag hatar att känna såhär. För när jag är såhär så grubblar jag för mycket, tänker på och överanalyserar allt... tvivlar på allt och alla. Varför måste jag få såna här dippar när allting är så otroligt underbart och bra? Finns det verkligen inget sätt att slippa dem?
Jag har helt enkelt tappat gnistan, för stunden. Som tur är så är jag ledig några dagar så jag sätter mig på tåget och bussen mot Lysekil och familjen - vilket brukar vara den bästa medicinen. Jag hoppas finna livsgnistan tillbaka snabbt så att jag kommer tillbaka till Halmstad med nya friska krafter!
Pussåkram
Att släppa taget om den man älskar
En sång för Martin - Filmen som berör långt in i själen.
Att älska någon med hela sitt hjärta. Vilken underbar känsla - att lova någon att leva tillsammans med den för resten av livet, så vackert. Men vad händer när den världen man lever i faller samman, slås sönder? När det inte blir som man har tänkt sig? När en sjukdom eller något annat kommer emellan. Hur gör man för att släppa taget om den man älskar? Och hur gör man för att inte gå sönder och stryka med själv, när den man älskar faller isär och slås sönder? Alzheimers är en hemsk sjukdom, liksom så många andra sjukdomar och olyckor som kan drabba oss människor. Och filmen, den får en verkligen att tänka ett steg längre. Människor lever verkligen precis såhär, alldeles för många människor. Så många fler än man någonsin kan ana. Jag har sett det på nära håll, inom jobbet, en familj som slogs samman då mamman fick alzheimers redan innan normal pensionsålder. Det gjorde ont att se, även om jag inte kunde förstå på långa vägar hur dom hade det. När jag ser filmen "en sång för Martin" så känns det nästan som att det är jag som känner - den berör mig så djupt. Den ger en djupare förståelse för hur svårt, jobbigt, frustrerande det är att leva i den situationen. Vilka känslor som upplevs. Jag kan inte annat än hoppas att jag aldrig själv behöver ställas inför den situationen med någon jag älskar - eller ännu värre - att det är jag själv som hamnar där och mina kära som får lida!
Vad gäller mitt liv i övrigt så har vi varit iväg på en helt underbar semester med familjen Annorlunda. Vi startade med färjan från Ystad till Polen och tog oss genom Tyskland ner till Saalbach i Österrike, som bjöd på massor av vandring i de fantastiskt vackra alperna, klättring i höghöjdsbanor och en massa goda öl och underbara Wienerschnitzlar. Vidare gick sedan färden till Caorle och sol, bad, 50-årsfirande, Venedigutflykt och en massa sköna stunder med härliga människor stod på programmet. På hemvägen stannade vi till i Tyskland och tog en tur till Örnnästet och en saltgruva innan vi gav oss hemåt igen! En resa med många härliga upplevelser och äventyr!
Sen när vi kom hem blev det ett par lugna dagar och nu i helgen har jag spenderat i Falkenberg med en fin pojkvän och sedan i Varberg med några av mina absoluta favorittjejer hos en av dem - Lisa! <3 Underbar helg!
Pussåkram
Det kommer aldrig va över för mig!
Ystad - Polen - Österrike - Italien - Österrike - Sverige.
Det är hur mina kommande 15 dagar kommer se ut! För nu är det äntligen dags! Dagen som jag gått och väntat på ett bra tag nu är äntligen här - och äntligen ska vi få komma iväg på vår semester! Allra mest just nu ser jag fram emot imorgon kväll då jag absolut tänker äta en alldeles äkta och fantastisk Wienerschnitzel tillsammans med min kära familj igen! DET var längesen! :) Det finns såklart massor annat att se fram emot också. Familjen annorlunda on tour med 50-årsfirande. Vi vet alla hur det kan bli!! :)
Samtidigt känns det vemodigt idag att lämna. Kvällen igår, natten inatt och förmiddagen idag har varit något kaotisk. Och det känns jättejobbigt att lämna Sverige när jag vet att en av mina bästa vänner mår dåligt. En del av mig önskar att jag kunde stanna här hos henne och bara krama på henne. All denna dåliga tajming! Det känns också lite vemodigt att lämna min vackra pojke i hela 15 dagar. Hur ska det gå? Jo det kommer säkert att gå bra för vi ska ju trots allt iväg på en härlig resa, men jag kommer nog vara avis på syrran å hennes grabb när de myser å gosar, då är det nog ännu lättare att sakna! Haha ja, inte är det lätt det här med kärlek. Inte är det rättvist alla gånger heller. Verkligen inte! Antingen är det för bra eller så går det åt helvete. Hur kommer det sig att det oavsett alltid ska finnas problem och hinder? Inte vet jag. Det enda jag vet är att det är jobbigt att lämna dem bägge två, och för en gångs skull är jag glad över tekniken och att den gått såpass mycket framåt att det finns internet i stort sett överallt i Europa! På så vis kan jag vara med här hemma och samtidigt vara flera hundra mil bort på en strand med strålande solsken!
Jag är tjugofyra
Bara en liten gnista
Bara ett ord kan sätta eld på en skog
Jag kan älska dig just som den där elden
Men jag tänker aldrig dö, nej
Det kommer aldrig va över för mig
Bara en liten gnista
Bara ett ord kan sätta eld på en skog
Jag kan älska dig just som den där elden
Men jag tänker aldrig dö, nej
Det kommer aldrig va över för mig
Jag kommer älska dig när jorden gått under
För jag tänker aldrig dö, nej
Det kommer aldrig va över för mig
För jag tänker aldrig dö, nej
Det kommer aldrig va över för mig
Hejdå Sverige, vi ses igen den 10 juli!
Pussåkram
Vad vore jag utan dina andetag.
Hahaha, på tal om rädslor. Så har jag insett sedan jag skrev förra inlägget att jag har ganska många rädslor. Jag är faktiskt rätt mesig egentligen! Mer specifikt tänker jag på att det igår var dags för mig att träffa M:s pappa för första gången. Och jäklar vad nervös jag var! Jag vet inte varför men det var jag. Det är andra gången jag blir introducerad för en pojkväns pappa nu, och första gången minns jag inte ens att det var konstigt eller jobbigt. Frågan är vad jag var rädd för? Kanske är det så att det betydde mycket för mig den här gången. Det är viktigt för mig att hans föräldrar tycker om mig, och det är viktigt för mig att trivas med dem. Hursomhelst, det gick bra och nervositeten la sig till slut - och jag hade en jättemysig kväll! Det är inte varje dag man sitter och äter mumsig grillmat och dricker ett glas vin med fantastisk havsutsikt ;)
På vägen dit i alla fall, när jag försökte lugna mina nerver i bilen, spelade jag min favoritlåt i högtalarna om och om igen... Finns det någon vackrare låt tro?
Jag vet att du sover
Känner värmen från din hud
Bara lukten gör mig svag
Men jag vågar inte väcka dig nu
Jag skulle ge dig
Allting du pekar på
Men bara när du inte hör
Vågar jag säga så
Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och genomskinlig grå blir jag
Utan dina andetag
Känner värmen från din hud
Bara lukten gör mig svag
Men jag vågar inte väcka dig nu
Jag skulle ge dig
Allting du pekar på
Men bara när du inte hör
Vågar jag säga så
Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och genomskinlig grå blir jag
Utan dina andetag
Vad vore jag
Utan dina andetag
Rädsla
“Fear is not real. It is a product of thoughts you create. Do not misunderstand me. Danger is very real. But Fear is a choice.” - Will Smith
Dagens visdomsord.
Tagna från filmen "After Planet" som var kvällens underhållning. Och så sant som det är sagt. Det är vi själva som bygger upp våra egna rädslor, de finns endast inne i vårt huvud. Vi väljer själva att vara rädda. Därför är det idag dags för mig att ta itu med några av mina rädslor, och helt enkelt rensa ut några delar ur mitt liv. Papper, bilder och lappar som jag sparat i alla dessa år liggandes i en låda. Varför? Jo, för att jag har varit rädd för att slänga dem. Egentligen vet jag inte vad jag har varit rädd för, varför jag inte slängt dem tidigare. Kanske har jag varit rädd för att glömma. Vissa delar rädd för att glömma för att det varit fina minnen i mitt liv - andra för att jag helt enkelt inte vill glömma hur dåligt jag mådde, för att aldrig göra om samma misstag igen. Nu läser jag de här papprena för sista gången. Redan då var jag förnuftig och skrev "Så länge jag inte tagit mig igenom mina minnen så kommer jag inte fixa en pojkvän" och sedan "Istället för att ta itu med min rädsla och försöka göra något åt det, så låg jag hemma i min ensamhet och lät tårarna rinna nerför mina kinder... Igen...". Nej, nu är det sista gången jag läser detta för nu åker dem ut ur mitt liv. Det måste vara tillåtet att rensa ut det gamla för att få in det nya i livet. Jag har haft mina sju svåra år, nu är jag lycklig och så ska det förbli. Det är min tur nu! Jag kommer aldrig bli av med mitt förflutna, jag kan inte gå runt och vara rädd för dåliga dagar. I lördags gjorde min rädsla att gamla negativa tankar blossade upp. För att jag är rädd för en jävla låt! Nej, nu räcker det. Jag måste sluta vara rädd för allting hela jävla tiden!
Ut med det gamla - in med det nya!
Kärleken spirar i mig och livet leker - det måste vara min tur att vara lycklig nu!
Välkommen du efterlängtade SOMMARLOV!
Äntligen!
Då var tentan gjord, alla skolböcker undangömda under sängen! ÄNTLIGEN ska vi få sommarlov!! De sista fem veckorna sen c-uppsatsen var klar har varit jobbiga, det måste jag erkänna. Även fast det har varit en spännande kurs med mycket nyttig kunskap så inte motivationen funnits där. Jag tog helt slut efter c-uppsatsen, helt enkelt. Men nu så, nu är det slut! Över! Och tentan - den gick så himla bra kändes det som! Det kändes som att jag visste vad jag skrev om, jag kunde svara på frågorna lätt som en plätt... Nu är det bara att hålla tummarna för att läraren tycker att jag var lika duktig som jag själv tycker ;) Haha!
Idag är det också fullt håll-igång i hela staden. Det är student och examen precis överallt! Och så underbart sommarväder - Love it! Grattade de nyblivna sjuksköterskorna i klassen över oss, känns helt sjukt att det är vi som ska stå där om ett halvår. Att vi också ska vara färdiga då! Det är helt sjukt, och skrämmande och spännande på samma gång!
Nu ska jag kila och hämta den sista tvätten och sen ska jag nog slå mig ner i soffan med ett glas vin eller något i väntan på världens finaste pojkvän :) Ikväll hoppas jag på en riktigt mysig kväll och imorgon så blir det party och firande för hela slanten - för nu har vi mycket att fira!
Trevlig helg på er allihopa!
Pussåkram
Believe in it with all your heart
"Human beings are ambitious. We spend so much time wanting, pursuing, wishing. For the most part, that’s okay. Ambition is good. Chasing things with integrity is good. Dreaming is good. As long as the chase doesn’t diminish what we already have. The goodness we take for granted, the people we take for granted, the lives we take for granted. My life is good.
It’s the oldest story in the world. One day, you’re 17 and planning for someday, and then quietly and without you really noticing, someday is today, and then someday is yesterday, and this is your life. We spend so much time wanting, pursuing, wishing. But ambition is good, chasing things with integrity is good, dreaming. If you had a friend you knew you’d never see again, what would you say? If you could do one last thing for someone you love, what would it be? Say it. Do it. Don’t wait. Nothing lasts forever. Make a wish and place it in your heart. Anything you want, everything you want. Do you have it? Good. Now believe it can come true. You never know where the next miracle’s going to come from, the next memory, the next smile, the next wish come true. But if you believe that it’s right around the corner, you open your heart and mind to the possibility of it, to the certainty of it, you just might get the thing you’re wishing for. The world is full of magic. You just have to believe in it. So make your wish. Do you have it? Good. Now believe in it with all your heart.”
Plugg, plugg, plugg...
Då var det ett tag sen sist, igen. Som vanligt :)
Livet har svängt lite fram och tillbaka, mestadels har det varit jäkligt gött! Motivationen till att plugga har det varit sisådär med, men nu är jag mitt uppe i tentaplugget och på fredag är det dags för terminens sista tenta innan SOMMARLOV! Och därmed jobb ;)
De lediga dagarna var fina, födelsedagskalaset var mysigt och på fredagen åkte jag med en tur till Falkenberg och fick se lite av den staden, sen var det AW på kvällen och utgång på morfars. En helt enkelt toppenkväll som kanske inte direkt avslutades som jag tänkte eller ville, och eftersom jag blev rätt ledsen åkte jag på lördagen till finaste Malin och umgicks med henne och Herman och Ahli - så HIMLA TREVLIGT!! Mat på Bishop Arms och sen flödade alkoholen och vi ramlade i säng vid 5 på morgonen - perfekt sätt att skingra tankarna!! Sen flöt det på med skola, plugg, jobb och stranden förra veckan. Och så blev det äntligen fredag och då kom underbara Maja, Uffe, Gadden och Daniel! Och i lördags var det min stora dag och det blev födelsedagsfirande för hela slanten! 16 timmars festande, massor av fina vänner och fina presenter. Fick en underbar överraskning på morgonen med en blombukett av finaste killen i världen - gjorde verkligen min dag! <3 Och ja, UNDERBAR födelsedag helt enkelt, som avslutades på kåren med Norlie & kkv - grym spelning!
Denna veckan består som sagt av plugg, plugg, plugg. Omotiverande, men solen skiner iaf så det har blivit ett par timmars solande/pluggande både igår och idag! :) Men jag längtar tills det blir fredag - då får jag äntligen sommarlov och får förhoppningsvis äntligen lite mysig kvalitetstid igen!! :)
Look at the stars, look how they shine for you and all the things that you do!
Från att ha haft miljoner måste varje dag till att inte ha ett enda måste - det är en konstig omställning! 6 lediga dagar har jag, och visst måste jag plugga lite, men jag behöver verkligen inte panikplugga på någonting utan kan ta det i min egen takt och när jag får lust för det. Skönt på ett sätt, men jag blir ju rätt rastlös! Haha :) Men snart kommer Lars-Olof (Therese) och sen ska vi ikväll iväg på kalas hos finaste Winell som fyller år! GRATTIS till dig! <3
Och igår fick jag pluggat, tränat och bara hade det gött. Följde med till Smålands på kvällen och tog ett par öl. Den här frihetskänslan - jag diggar den! :D I övrigt sen sist så har det varit ganska lugnt. Förra veckan flöt på bra och jag tog långhelg redan på torsdagen. Fredagen spenderade vi på stranden i det underbara vädret och sen var vi i Emelies stuga på kvällen och grillade och hade det allmänt jättemysigt! På lördagen var det sol och skönt igen så vi tog långfrukost i solen, låg och solade, gick ner till stranden och myste. Jättehärlig dag! Kvällen bjöd på en helgalen 6gala på kåren - otroligt roligt och trevligt med tre-rätters och tal och grejer, och en sjuklig massa alkohol pga öppen bar... Fantastiskt! :D Sen i söndags då var jag en slagen människa! Såå bakis och trött!
I måndags var det skola och plugg hela dagen, i tisdags var jag också i skolan och sen på kvällen jobbade jag - var på Västerhagens dansbana och dansade! Såå roligt! Jag önskar verkligen att jag hade kunnat dansa, och blir mer och mer sugen på en buggkurs till hösten :) Men vi får väl se hur det blir! :)
Och nu börjar det sjunka in i mig på riktigt tror jag. Den där känslan. Känslan som uppstår när man inser att man hittat någon som gör en så otroligt lycklig! För varje gång jag träffar honom så känns det bara bättre och bättre, och äntligen har jag insett att det inte är någon idé att gå runt och oroa sig för att det ska skita sig eller jag ska bli sårad. För det är ju redan försent för det. Det finns ingenting jag kan göra åt det nu, mina murar har rasat. Jag vet att många är förvånade, så även jag själv. Jag har aldrig varit intresserad av någon på det här sättet, aldrig engagerat mig i någon såhär. Aldrig funnit intresse för det. Alltid tänkt att singellivet är det som passar mig bäst. Men nu har jag fått tänka om. Det finns inget bättre än att vakna bredvid en lite smågrinig och morgontrött pojkvän med ett busigt leende på läpparna! <3
Pussåkram
Everybody has their own story!
Dålig uppdatering igen... Illa Maria, illa! Jag vet!
Men det har ju varit så mycket annat, så jag har varken hunnit, orkat eller helt enkelt ens tänkt på att uppdatera här. Men nu är jag här! Börjar tro att jag har ett monster i min mage - som försöker ta kål på mig inifrån och ut. Det började i lördags natt, då var det som värst. Låg på golvet på en av toaletterna på campingen och bara väntade på att spy eller nåt. Men det gjorde jag aldrig. Sen dess har det fortsatt, och varje gång magen får mat så gör den uppror. Igår gick det rätt okej så idag chansade jag på att ta en macka till blåbärssoppan - dumt val! Resulterade i att jag låg utslagen på soffan hela dagen och missade mina föreläsningar. Men jag tog mig iaf iväg till jobbet, vilket var jobbigt men skönt att komma från soffan! Imorgon ska vi till Varberg så då måste jag vara pigg - ska köra. Vet inte vad detta beror på. Trodde först att det var all mat i Lysekil, men nu börjar jag fundera på om det är några sviter från c-uppsatsen. Att det var först i helgen jag slappnade av och släppte allt? För sen förra veckans examinationer har jag haft huvudvärk varje dag, varje eftermiddag. Och nu detta. Jag vet ju att min kropp inte tål stress, men jag vet inte? Vi får se, hoppas det släpper!
C-uppsatsen förresten - den är KLAR! GODKÄND! Fick så otroligt bra kritik på både respondent och opponentskapet. Så fantastiskt att få höra så mycket komplimanger och fina ord, på något som vi kämpat så hårt med och verkligen lagt ner tid på! Underbar känsla!
I övrigt, har det väl inte hänt så mycket sen sist. Nya kursen rivstartades, men det känns helt okej. Förra helgen var Malin och Matilda här fre-lör, jättemysigt, och sen på lördagen satte vi oss 9 stycken från klassen på tåget mot Köpenhamn för att fira. Blev en underbart solig och härlig dag på ströget och i Nyhamn innan vi käkade på Bishop Arms och gick till hostelet för att förfesta. Sen var vi ute och dansade innan vi ramlade i säng klockan 5 på morgonen :) Denna helgen spenderade jag hemma och i Lysekil. Träffade Emelie och hennes underbara lilla Lovis, och hann med att träffa Uffe innan jag åkte ut och hade en urmysig helg med familjen i Lysekil :)
Och i känslolivet? I måndags hade jag en riktig downdag igen. Kan inte nog beskriva hur mycket jag hatar dem!! Eller hur mycket jag hatar mig själv de dagarna. De kommer ju alltid när jag är trött eller sjuk. Det är svårt att sätta fingret exakt på vad som utlöser dessa känslor, men det kanske bara är så. Jag måste verkligen lära mig att acceptera att jag har såna dagar. Tycker jag gör bättre ifrån mig - istället för att ligga själv och grubbla så fick jag denna gången sällskap. Och självklart kändes det då genast lättare och bättre! <3
Idag på jobbet var vi på friskis, och då fick jag syn på en tjejs tatuering på benet. Det var en text. Kommer inte ordagrant ihåg vad det stod, det var en engelsk text men det stod ungefär att alla människor har ett förflutet, som har gjort att vi blivit dem vi är idag. Och så är det ju! De saker jag upplevt och gått igenom speglar den jag är idag, utan dessa händelser hade jag inte varit den jag är. Och jag måste väl ändå vara ganska nöjd med mig själv. Kanske har allting en mening trots allt?
Med det sagt, så ska jag nog krypa ner i sängen och läsa lite innan det är dags att sova. Imorgon väntar en heldag i Varberg med smärtföreläsning, innan vi tar HELG!
Pussåkram
Tycker om dig!
Igår var det Valborgsfirande i Lund, som var helt underbart! En så otroligt härlig dag med fina människor, en del alkohol och faktiskt en hel del sol också! Och imorses vaknade jag återigen bredvid en väldigt fin människa, och denna gången hade jag en annan liten låttext på hjärnan...
Minns den första kvällen
Skön musik o stämning o sång
Jag satt bland mina vänner
Vi dansade ibland höll igång och var lycklig
Så lycklig för att du var där
Jag flög i dina armar när du sa 'ska vi dansa?'
Tycker om dig
Vill alltid vara nära dig men vet ju ändå
Att våra stunder får bli så korta
Tycker om dig
Hur mycket ska du kanske aldrig nånsin förstå
Snart går du från mig och allt är borta
Skön musik o stämning o sång
Jag satt bland mina vänner
Vi dansade ibland höll igång och var lycklig
Så lycklig för att du var där
Jag flög i dina armar när du sa 'ska vi dansa?'
Tycker om dig
Vill alltid vara nära dig men vet ju ändå
Att våra stunder får bli så korta
Tycker om dig
Hur mycket ska du kanske aldrig nånsin förstå
Snart går du från mig och allt är borta
Jag hoppas såklart inte att du ska gå ifrån mig, att allt ska vara borta eller stunderna korta. Men när du går så blir det faktiskt ganska tomt här hos mig. Även om jag kanske inte är det allra roligaste sällskapet alla gånger. Haha! I vilket fall, så har det varit ett par riktigt fina dagar nu det senaste. Söndag kväll var en av de bättre och mysigare kvällarna i mina dagar, och hela dagen igår var bara så fantastisk! Utan att försöka skrämma bort dig, eller mig själv. Allting kändes väldigt enkelt och självklart, och det är ju precis så det ska vara.
I övrigt så har det inte hänt så jättemycket. Jobbade på kåren i fredags, det var riktigt chill faktiskt! Och sen i lördags var kusinerna med familj här. Jennifer spelade schacktävling så jag åkte dit och tittade på och lunchade med dem, tog med Josefine på en runda på stan. Mycket trevligt! Sen på kvällen så gick jag, Emelie och Hanna ut och gjorde stan. Mårtensson levererade som vanligt unga killar som skulle nypas i rumpan och sådär, så vi var som vanligt inte direkt imponerade. Men vi gick in för 30 kronor var iaf så det kändes ju bra! Sen har det blivit lite pluggande och igår var det då Lund. Idag har jag inte gjort mycket nytta. Pluggat en del. Annars inget vettigt... Nu ska jag snart krypa ner i sängen för nu väntar två dagar av examinationsseminarium... INTE laddad... Men sånt är livet ;)
See ya! Pussåkram
Den starkast lysande stjärnan på min himmel!
Ja! Denna fantastiska, underbara man!
Jag kan bara inte få nog av honom - Håkan Hellström!
Just nu den starkast lysande stjärnan på min himmel. Han är som en drog för mig just nu, och varje gång jag får chansen kommer han igång i lurarna eller högtalarna! En Håkan-period helt enkelt! Idag har jag legat sömnlös hela morgonen sen klockan sju, helt enkelt inte kunnat sova. Tankarna och känslorna har kaosat, som den känsliga människa jag är. Ibland är det väl bara så antar jag. Men av någon anledning har en speciell låt svävat runt i bakgrunden i mitt inre hela morgonen. Jag vet inte varför, det bara är så. Det speglar egentligen inte alls hur jag känner, förutom kanske vissa delar av texten, men ibland är det ju bara så helt enkelt. Såklart en Håkanlåt - "Kärlek är ett brev skickat tusen gånger".
Vad jag bryr mig om nu
är att du kommer nära mig
även om det är försent att älska dig
Vad jag bryr mig om nu
är att från samma säng
lyssna till samma regn
Vad jag bryr mig om nu
är att få ut dig ur skallen
är att aldrig ge hela hjärtat för kärlek igen
den tar slut från kyss till kyss
Vad jag bryr mig om nu
är att aldrig ge hjärtat rakt ut
Vad jag bryr mig om nu
är att du ligger vaken
i morgontimmen när regnet slår mot fönstret
och det låter som om det går på dig
Vad jag bryr mig om nu
är att du då ser det
hur smutsigt livet blivit
Och vad jag bryr mig om nu
är att se din blick så sårad
när alla löften klingar falskt
nästa gång du lovar någon allt
Vad jag bryr mig om nu
i dina armar om mig
även om jag vet att jag måste glömma dig
Vad jag bryr mig om är att se dig gråta
för jag har gråtit
och du ringde aldrig
Vad jag bryr mig om är att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaks till dig
Vad jag bryr mig om är att se som i slow-motion
när du går sönder inuti
så som jag gjorde nyss
Vad jag bryr mig om är att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaka till dig
Vad jag bryr mig om
är att höra dig andas
veta att du är nära
förlåt, nu slutar jag
Vad jag bryr mig om är att du kallar på mig
även om inte kommer tillbaks till dig
säg nånting
säg nånting
Vad jag bryr mig är att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaks till dig
Vad jag bryr mig är att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaks till dig
Vad jag bryr mig är att du kallar på mig
är att du kommer nära mig
även om det är försent att älska dig
Vad jag bryr mig om nu
är att från samma säng
lyssna till samma regn
Vad jag bryr mig om nu
är att få ut dig ur skallen
är att aldrig ge hela hjärtat för kärlek igen
den tar slut från kyss till kyss
Vad jag bryr mig om nu
är att aldrig ge hjärtat rakt ut
Vad jag bryr mig om nu
är att du ligger vaken
i morgontimmen när regnet slår mot fönstret
och det låter som om det går på dig
Vad jag bryr mig om nu
är att du då ser det
hur smutsigt livet blivit
Och vad jag bryr mig om nu
är att se din blick så sårad
när alla löften klingar falskt
nästa gång du lovar någon allt
Vad jag bryr mig om nu
i dina armar om mig
även om jag vet att jag måste glömma dig
Vad jag bryr mig om är att se dig gråta
för jag har gråtit
och du ringde aldrig
Vad jag bryr mig om är att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaks till dig
Vad jag bryr mig om är att se som i slow-motion
när du går sönder inuti
så som jag gjorde nyss
Vad jag bryr mig om är att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaka till dig
Vad jag bryr mig om
är att höra dig andas
veta att du är nära
förlåt, nu slutar jag
Vad jag bryr mig om är att du kallar på mig
även om inte kommer tillbaks till dig
säg nånting
säg nånting
Vad jag bryr mig är att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaks till dig
Vad jag bryr mig är att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaks till dig
Vad jag bryr mig är att du kallar på mig
I övrigt flyter livet på som vanligt. C-uppsatsen är ÄNTLIGEN inskickad! Heja oss!! Vi är grymma ihop jag och världens bästa (och enda) Therese "Wow-Jocke" Gyrling! <3 Utan dig hade det aldrig gått så smärtfritt som det har gjort! Så, nu börjar nästa steg. Att kritiskt granska de andras arbeten för att sedan opponera på dem. Och respondera på vårt eget arbete. Och sen korrigera vårt arbete, och jaa. Det är en del kvar att göra helt enkelt, men det värsta är över! Igår jobbade jag först under storgasquen och sen var vi på quiz på James, jättetrevligt även om jag kanske inte kunde bidra med så mycket! ;) Och snart ska jag iväg och klippa mig. Ikväll ska vi fira att c-uppsatsen är inskickad med att gå till Mårtensson och äta middag med massa goingar från klassen och sen är det quiz!! Imorgon ska jag jobba på AfterWorken på kåren! Så det flyter på. Tiden går!
Nu ska jag lägga mig på soffan och försöka få lite sömn i ögonen för det har det inte blivit mycket av inatt.
Överkörd av en ångvält?
Livet rullar på i en fruktansvärd fart... Jag och Therese bor i princip i skolan, med vår C-uppsats. Men nu börjar det dra sig mot slutet. Vi börjar så smått få ihop det, och nästa vecka är det deadline... Klockan 8.00 på onsdag morgon den 24 april. Då är tiden slut för alla dessa veckors slit. Som det känns idag så kommer vi att vara klara innan dess, om vi inte får ett bakslag. Det har gått strålande faktiskt, jag och Therese jobbar grymt bra ihop och jag kunde inte vara mer nöjd :)
I övrigt så har vi inte så mycket liv, haha. Nej :) Nu hittar jag på! Vi hinner med ganska mycket trots uppsatsen. Senast jag skrev var det långfredag. Då träffade jag mina fina flickor Julia och Isabella! Påskafton blev jättebra! Hur trevlig som helst! Mamma och pappa hade stor fest, så vi var med på den innan vi åkte in till stan och hade tänkt gå på hotellet men hamnade istället hemma hos Annika :) Fest hela natten, landade i sängen frampå morgonkvisten.. Sen på söndagen så var jag rätt sliten, trevlig filmkväll hos Maja och Kroken på kvällen. På måndagen blev det lunch med fina mormor och familjen innan vi gav oss hemåt jag och Malin. Jättemysig påskhelg då jag hann träffa många fina vänner och umgås mycket med familj och vänner. Sen kom jag hem till Halmstad och då var det fest, fest, fest. Maskin-SJUKgasque på onsdagen, straffmästardöden på torsdagen, överlämning på fredagen och sen välkommen hem-fest för Mimo på lördagen! Många trevliga dagar med en massa skoj! Lyckades förstöra min mobil i bildörren, vilket var mindre kul. Men sen fick jag en ny så då blev jag glad! :) Förra veckan var lite lugnare ändå, hann med en massa mys och sen i fredags fick jag besök hemifrån, så i helgen har jag umgåtts med tre av världens finaste vänner: Lisa, Maja och Annika! Urmysigt! :) Ni är bäst! <3 Blev en massa mys och så fest i lördags! Jättekul!
Igår kväll var jag dock trött så jag orkade knappt hålla ögonen öppna. Längesen jag var så fruktansvärt trött... Antar att jag inte direkt var det roligaste sällskapet igår kväll, förlåt för det.. :) Imorse vaknade jag också helt död, var väldigt svårt att ta sig upp och gå hem och göra sig iordning. Fick ta en vilopaus på soffan innan jag gick till skolan, och ändå hade vi ju sovmorgon och skulle ses först 11! Haha :) Idag känner jag mig ungefär som att jag har blivit överkörd av en ångvält. Huvudet är blytungt och jag är så trött så trött så trööööött!! Var längesen jag var så trött, men det är väl c-uppsatsskrivandet, all fest och allt annat som kommer ikapp mig antar jag.. Så ikväll ligger jag på soffan och tar hand om mig själv, och det är jävligt gött! För det är jag värd :)
Pussåkram
Somna inte osams med dig själv
Lite dålig uppdatering igen!
Stockholm var underbart! Stackars syrran fick magsjuka och Sverige med Zlatan i spetsen sög röv, men i övrigt fanns inte mycket att klaga på! Helgen bjöd på riktigt fint väder, lite kallt men soligt och fint. Det blev en herrans massa öl, mat och prat. Mys. En hel del promenerande runt på Stockholm gator :)
På fredagen blev det en massa öl på dagen och sen på kvällen gav vi oss av mot arenan. Gick in på en pub i Solna där stämningen var otroligt bra, svenskarna var på topp! Sen gick vi mot arenan, och det är en speciell känsla att gå där bland alla andra förväntansfulla svenska fans. Det går liksom inte att beskriva. Sen när vi kom in på arenan - WOW! Vad mäktigt! Stämningen var fantastisk och det var en riktigt häftig stund under nationalsången och starten. Sen dog det liksom ut lite, eftersom absolut ingenting hände. Det var lite synd, men jag är nöjd ändå! Lördagskvällen tillbringades på ballbreaker, vilket också var ett häftigt ställe! Sen var det söndag och dags att åka hem. Stackars sjuka Malin och jag tillbringade förmiddagen på kulturhuset och åkte sedan ut mot Arlanda och hemåt.
Sen denna veckan, den har bara sprungit iväg. Som alla andra. Mycket plugg, seminarie, jobb. Hann med att bli full i onsdags på inflyttningsfest, sen Smålands och så några busiga maskinkillar som lurade med mig ut på stan. Hemma halv 3, vaknade 7.. Pluggade på dagen, gymmade, tog en promenad, duschade, åt, städade och åkte hem. Hem till fina familjen! :) Idag har jag pluggat, hjälpt mamma och pappa en del och sen träffat två fantastiskt vackra tjejer ikväll! Sååå, nu laddar vi för påskafton imorgon! Då blir det fest! :)
Och ja. Jag blir väldigt arg på mig själv ibland. Jag är så löjlig! Varför måste jag tänka så himla mycket hela tiden? Det är som en slags försvarsmekanism inbyggd i min hjärna. Som letar fel och brister, för att det är lättare så. För om jag hittar ett fel och bestämmer mig för att sätta gränsen, sätta stopp, då riskerar jag inte att bli sårad. Men hur kan jag hitta fel som inte finns? Jag blir så arg på mig själv när det blir såhär. För att jag är osäker. Men det är inte konstigt att jag är osäker - jag kan ju inte tackla situationen. Jag blir rädd helt enkelt. För en massa saker. Men det finns ingen anledning att tvivla och vara osäker för det, för då kommer det brista. Istället måste jag ju bara tillåta mig själv att släppa allt och bara följa med, se vad som händer. Du måste nu Maria!!!
Ramlade över en tänkvärd mening ikväll -
skrivet av självaste Lars Winnerbäck!
Så sant som det är sagt - så det får bli kvällens visdomsord!
"Somna inte osams med dig själv"
Godnatt!
Pussåkram
Packar ihop mig och åker iväg på helg! :)
Dåså, var det torsdag! Och då tänkte jag ta HELG! :) Såå skönt!
Den här veckan har sprungit på i ett rasande tempo! Det ena har avlöst det andra. Har blivit väldigt många timmars pluggande, vilket också har resulterat i att vi har kommit en bra bit på C-uppsatsen, och just nu känns det riktigt bra faktiskt! :) Sen i tisdags var vi på en supermysig middag hos vår nya, fina, blivande SJUK-stab 2013!! Fick mumsig hemmagjord pizza och ett par glas vin! Jättetrevligt! Igår var det onsdag, då pluggade jag hela dagen, tvättade en massa och åkte sedan till jobbet. Inte direkt speciellt givande dag men, jag kände mig nöjd med mig själv när jag gick och la mig igår kväll i alla fall! :)
Idag har vi suttit och pluggat under förmiddagen, haft möte med vår handledare som var liiite lite skeptisk till våra tankar, vilket gjorde att jag kände en stund av panik. Innan vi lyckades förklara för henne hur vi tänkte och hon sa "ja, ni har nog förstått bättre än mig hur ni ska få ihop allt det här!" så det kändes slutligen rätt bra ändå. Hon verkar nöjd med oss och vi är väldigt nöjda med henne! :) Efter det åkte jag till chefen för lönesamtal. Nervöst! Där haglade komplimangerna och jag kände mig väldigt stolt över mig själv när jag gick där ifrån med ett löfte om löneförhöjning! Tog en halvtimme i massagestolen igen - vilken rogivande stund! Men. Nästa vecka hoppas jag få lite tid över till annat jag vill hinna med, andra jag vill hinna träffa :)
Nu håller jag på och packar ihop mig för att åka ner till syrran på lyxmiddag och myskväll. Imorgon är det redan dags att sätta sig på flyget mot STOCKHOLM! Träffa underbaraste familjen, med våra två från kära extrafamilj - Uffe och Mats! Oj vad vi ska äta god mat, dricka god öl och framför allt äntligen gå på en fotbollsmatch igen! Som vi har längtat, och som vi kommer njuta! :)
Såå, om vi inte hörs - ha en bra helg allesammans!
Pussåkram
Små steg i taget :)
Världens bästa Johanna och Therese - Tack så mycket för en jättemysig lör-sön, för all extra energi som ni ger mig och den glädje och lycka jag känner efter att jag har träffat er! Ni är underbara! <3
Spenderade helgen i Göteborg med dessa två finaste, vilket var urmysigt! Vi bara pratade, pratade och pratade. Förstår inte hur två människor kan sitta och prata konstant i typ 12 timmar, men så är det när man ses alldeles för sällan!
Åkte tillbaka till Halmstad igår kväll. Var och handlade, lagade mat, la mig på soffan och hade en riktigt lugn och skön kväll för mig själv framför tv:n. Tror att jag ska ha en likadan ikväll faktiskt. Idag är den enda lediga kvällen jag har denna veckan, så kanske är det bra att jag får vara hemma och bara ta det lugnt! :) För idag har vi suttit och pluggat 9-16. Vi hade verkligen riktigt bra flow idag!! Kändes jättebra :) Sen åkte jag iväg och spelade match, med SJUKs hjältar. Idag var vi hela 5 tappra hjältar som ställde upp och kämpade och slet. Tre av oss var fortfarande halvskadade. Så ja, jag gratulerade de 10 självgoda macho-grabbarna till segern innan avspark. Frågade om vi möjligtvis kunde få låna några av dem, bara för vänlighets skull. "Kanske nästa match" fick jag till svar! Så jaa, vi behöver ju inte diskutera några resultat, men jag kan säga som så att de sköt hårt och gärna. Istället kan jag nämna mina stolta ögonblick under matchen. Jag tröttnade efter ett tag på att killarna var så kaxiga, och bara hånade oss, så jag mejade helt enkelt ner en av dem. Vi flög till marken bägge två, men det var det lätt värt!! Haha! Mitt andra stolta ögonblick var i andra halvlek, då jag var målvakt (!!!!) för första gången i mitt liv, eftersom mitt lår hade svårt att hänga med i det höga tempot utan avbytare. En räddning var faktiskt riktigt snygg, tycker jag! ;)
Och i känslolivet har det varit några svajiga dagar. Som ni förstått. En av dessa dippar i vardagen, som jag är väl medveten om att dem kommer emellanåt, men ändå alltid blir lika överrumplad när det händer. Jag lär mig aldrig. Men som jag sagt så många gånger förut, alla har vi ett bagage med oss. Vissa dagar blir det helt enkelt bara för mycket tankar och känslostormar. Men, som min kloka, fina vän Maja sa. Det är inte lätt att bara kasta sig ut i nya situationer. Det tar lite tid. Och jag har svårt att lita på såväl mig själv som på andra, det tar tid. Det där med tillit. Men det får ta tid! Man får ta små steg i taget, och sen får tiden utvisa vad som händer.
Såå, ikväll kryper jag helt enkelt ner i soffan framför The Impossible och gråter en skvätt och njuter av en lugn och skön måndagkväll. För imorgon är det dags för C-uppsats igen :)
Pussåkram
Räddaren i nöden!
Min räddare i nöden kom ju såklart inatt, precis efter jag postat mitt inlägg. Och gjorde allting rätt. Helt ovetande om vad som försiggick inuti mitt huvud. Jag vet inte vad jag gjort för att förtjäna det här, men jag är bara oerhört tacksam och försöker ta emot allt med glädje! Så tillslut lyckades spökena i mitt huvud försvinna och imorses kändes allting bättre igen. Sen fick jag ringt det jobbiga samtalet också. Som inte blev så jobbigt, då orden äntligen kom som dom skulle. Det känns som en lättnad, och nu är jag fruktansvärt trött eftersom jag såklart legat sömnlös. Men jag har i alla fall återfått mitt inre lugn och ser nu fram emot en maaassa underbara timmar med min vackra Johanna! Innan dess blir det även lite käk med finaste Therese, så jag har inget att klaga på egentligen!
Och, jag lovar, att när rätt tillfälle kommer så ska jag öppna mig, släppa på fasaden och visa vad som finns här inne. Det är en rejäl sörja av både gott och ont, men det förklarar varför jag är som jag är. :)
Tack, för att du är du! :)
Alla dessa fyllesnack...
Idag är det torsdag - vilket innebär att imorgon är det ÄNTLIGEN fredag! :)
Som jag längtat! Fast iofs, igår var det ju lillördag och det var inget fel på den heller! :) Veckan har som vanligt sprungit på i en rasande fart... I tisdags satt vi i skolan hela dagen, iväg på personalmöte, fick jobba en halvtimme efter det och sen så lyssnade jag på min chef som tjatat om att vi ska prova vår nya förmån på jobbet, så det gjorde jag. Den förmånen innebar att ligga i en underbart skön massagestol och få massage i 30 minuter, och samtidigt få betalt för det.. Så gött! :) På kvällen var det Jessicas tur att vara middagsvärd. Fick se henne och Fredriks underbart fina lägenhet! Och på det så fick vi världens godaste och lyxigaste måltid! Muuuums!! <3 Jättetrevlig kväll, som alltid med flickorna!
Sen var det onsdag. Då satt jag och pluggade hela förmiddagen, åkte och tränade, fixade kvällens outfit och sen hem och duscha och plugga lite till. Sen kom Therese och lyckades som vanligt tagga igång mig! :) Så vi gick till kåren på gasque och blev fulla. Vi hade tema "Såhär kommer du aldrig se mig igen!" - Jag klädde ut mig till hårdrockare ;) Och som tur var så kom ett gäng maskinkillar dit, annars hade vi varit helt ensamma på hela stället i princip.. Det är tydligen tentavecka.. Men vi drack på och var kvar till dem stängde ändå, såklart. Jag röjde runt ett par vändor på dansgolvet. Jäkligt praktiskt att ha hela dansgolvet för sig själv faktiskt!
Det blev som vanligt en del fyllesnack. Och som vanligt kommer jag inte ihåg idag vad vi sa igår, men det satte ändå lite griller i huvudet på mig och många tankar svävade omkring i huvudet inatt. Det har även fortsatt under dagen.. Och inte ska jag säga att jag har blivit klokare, snarare tvärtom. Nej, jag får sluta med fyllesnackandet när ingen kommer ihåg vad den har sagt. Eller ja, egentligen är ju ingen skada skedd då. Hahah! :) Kanske är det det som är charmen med det hela...
Imorgon är det som sagt fredag. Då måste vi återgå till biblioteket för att plugga... Buhuuuu... Men sen, sen är det helg! Känner på mig att det kommer bli en riktigt bra helg! Hoppas på en mysig fredagkväll och sen på lördag bär det av mot Göteborg för att träffa världens mest underbara Johanna! ÅH! Vad jag saknar dig hjärtat! Och vad kul det ska bli att ses igen!! <3
Så, nu ska jag nog krypa ner i sängen framför tv:n :)
Godnatt, Pussåkram
Bjuder på lite bilder från veckan också :)
