Dummadumma mage
Dummadummadummadumma mage.
Jag försöker ju.
Försöker att inte stressa upp mig.
Inte tänka.
Inte känna.
Äta rätt.
Men det går ju inte, funkar inte för mig.
Det är alldeles för komplicerat.
Så snälla rara mig själv.
Sov gott inatt.
Ät rätt imorgon.
Gör magen glad.
Jag vill inte bli beroende av en massa tabletter för att må bra.
Så snälla rara magen.
Hjälp till här nu, rätta till dig.
Jag försöker ju.
Försöker att inte stressa upp mig.
Inte tänka.
Inte känna.
Äta rätt.
Men det går ju inte, funkar inte för mig.
Det är alldeles för komplicerat.
Så snälla rara mig själv.
Sov gott inatt.
Ät rätt imorgon.
Gör magen glad.
Jag vill inte bli beroende av en massa tabletter för att må bra.
Så snälla rara magen.
Hjälp till här nu, rätta till dig.
Du är en stjärna. Min stjärna. Om du vill vara min stjärna?
Hemma igen,
efter en galant helg!
De här dagarna har dock tyvärr gått alldeles på toook för fort. Men man får vara glad och nöjd ändå. Jag är hemma med en massa ny livsenergi och känner mig gladare än på mycket länge. Och det är en skön känsla! Underbar känsla. Hoppas att det får vara ett tag nu! Det behöver jag :)
Det har varit skrattskrattskratt! Många dumma och roliga, tokiga, saker har vi hunnit med. Som sagt träffat på ett par weirdos. Men ack så kul vi haft! Härligt att få träffa dig syster yster igen! Jättehärligt! Och jag vet inte men jag måste säga att jag och Lina har väldigt kul ihop. Lika galna? Jag vet inte, nått är det iaf!
"Men han är ju så fiiiiiin. Om du visste hur fiiin han är. Åh. Han är fin!"
"Du är en stjärna. Min stjärna. Om du vill vara min stjärna?"
"Men ha ett så jävla bra liv då för helvete!"
Hahah, Lina, du är för rolig du!
Och nääää, vi är fan inte gjorda för att vara 13 år igen! Hahahah! Men vi fick dansat loss lite på dansgolvet både torsdag och lördag, även om vi kände oss lite gamla på tempel, av någon väääldigt konstig anledning som jag inte riktigt förstår. Men vi kanske helt enkelt bara var ur form? Hahahah! Eller så berodde det kanske på alla JÄVLA bilister? Hahaha!
Jag har också kommit fram till att jag gör ett nytt försök, och jag hoppas nu när jag flyttar till våren att jag hittar en äkta och skönare Boy Next Door.. Det är något visst med det ;) Hihihih!
Anyway. Toppenhelg!
Tacktacktacktacktacktacktack för den!
Fick även en glimt av en kär vän från GC. Även om du är lite knepig så får du mig alltid att le, och det är underbart att göra det! :)
Märker också här i bloggen att fler läser.
Kul men lite scary :P
Nu ska jag i alla fall lägga huvudet på kudden. För något som har fått lida denna helgen har varit sömnen. Det har inte riktigt hunnits med på nätterna, och på morgnarna sover man ju mycket sämre. Så inatt ska jag sova. Om jag ska sova! Helt underbart att Monica ringde och ville byta tur imorgon så jag fick SOVMORGON! :D Fantastiskt! :) haha!
Tack igen, för en underbar helg!
Cant you seee it in my eyes
This might be our laast gooooodbyyyyyeeee
Caaaaaaaaariiiieeeeee, caaaaaaaaaaaarieeeeee
Things they chaaange my frieend oooooo
Caaaaaaaarieeeee, caaaaaaaarieeeee
Maybe we meeeet agaaain
Somewheeree agaaain
efter en galant helg!
De här dagarna har dock tyvärr gått alldeles på toook för fort. Men man får vara glad och nöjd ändå. Jag är hemma med en massa ny livsenergi och känner mig gladare än på mycket länge. Och det är en skön känsla! Underbar känsla. Hoppas att det får vara ett tag nu! Det behöver jag :)
Det har varit skrattskrattskratt! Många dumma och roliga, tokiga, saker har vi hunnit med. Som sagt träffat på ett par weirdos. Men ack så kul vi haft! Härligt att få träffa dig syster yster igen! Jättehärligt! Och jag vet inte men jag måste säga att jag och Lina har väldigt kul ihop. Lika galna? Jag vet inte, nått är det iaf!
"Men han är ju så fiiiiiin. Om du visste hur fiiin han är. Åh. Han är fin!"
"Du är en stjärna. Min stjärna. Om du vill vara min stjärna?"
"Men ha ett så jävla bra liv då för helvete!"
Hahah, Lina, du är för rolig du!
Och nääää, vi är fan inte gjorda för att vara 13 år igen! Hahahah! Men vi fick dansat loss lite på dansgolvet både torsdag och lördag, även om vi kände oss lite gamla på tempel, av någon väääldigt konstig anledning som jag inte riktigt förstår. Men vi kanske helt enkelt bara var ur form? Hahahah! Eller så berodde det kanske på alla JÄVLA bilister? Hahaha!
Jag har också kommit fram till att jag gör ett nytt försök, och jag hoppas nu när jag flyttar till våren att jag hittar en äkta och skönare Boy Next Door.. Det är något visst med det ;) Hihihih!
Anyway. Toppenhelg!
Tacktacktacktacktacktacktack för den!
Fick även en glimt av en kär vän från GC. Även om du är lite knepig så får du mig alltid att le, och det är underbart att göra det! :)
Märker också här i bloggen att fler läser.
Kul men lite scary :P
Nu ska jag i alla fall lägga huvudet på kudden. För något som har fått lida denna helgen har varit sömnen. Det har inte riktigt hunnits med på nätterna, och på morgnarna sover man ju mycket sämre. Så inatt ska jag sova. Om jag ska sova! Helt underbart att Monica ringde och ville byta tur imorgon så jag fick SOVMORGON! :D Fantastiskt! :) haha!
Tack igen, för en underbar helg!
Cant you seee it in my eyes
This might be our laast gooooodbyyyyyeeee
Caaaaaaaaariiiieeeeee, caaaaaaaaaaaarieeeeee
Things they chaaange my frieend oooooo
Caaaaaaaarieeeee, caaaaaaaarieeeee
Maybe we meeeet agaaain
Somewheeree agaaain
Ska vi komma i form tillsammans?
Haha jaa,
shiiit! vilka weirdos det finns i denna värld.. Tokiga grabbar och busiga flickor.. Hihi :) Och fan va BITCHIGA tjejer det finns, det är ju inte klokt! Siiickt :) Jag och Lina var ute och hade mycket trevligt igår... Helsingborg är en trevlig stad, har för det mesta roligt här.. Gött med en hel utekväll utan att göra slut på ett öre! Go us!! Haha! Iofs så upptäckte vi ju idag att våran nyinköpta vindunk var tomtomtoooom. Så tokigt det kan blii! :) I denna tokiga värld!
I alla fall. Gårdagen bjöd på en stor fest här på bryggare, maassa folk, trevliga folk för det mesta. Sen blev det lite fortsatt förfest här på huset innan jag och Lina drog med oss ett par graabbs och gick ut på stan. Malin fixade gratis inträde till oss och vi gick in och svängde våra lurviga, kul! Sen skulle vi köpa mat och då kom det en weird kille och sa att han skulle betala, huuuh? :) Tack snälla konstiga kille som jag aldrig sett och inte sa ett ord mer än tack till :D Sen gick vi hemåt, och så gick Lina i däck och jag gick till grannarna på efterfest. Där fanns weirdo kille nummer två, haha! Inte i form... Hahahah! Tokigt! Men vad spelar det för roll, när man har kul?
Sjukt glad att vara här i alla fall. Bortifrån, inte hemma. Träffa kära syster, träffa massa annat folk. Åååh, jag är verkligen sugen på att leva studentlivet och jag ber till högre makter om att jag kommer in i Halmstad. Hoppashoippashoppas! Jag vill verkligen! :) Det vore så kul!
Jag rannsakade också mig själv igår. Jag vet inte varför jag lägger massa energi på att grubbla över meningslösa saker. Fine, jag blev sårad och kände mig sviken. Och för att inte känna att jag går bakom ryggen på någon så ville jag bara få ur mig hur jag känner. Men va fan, de är mina vänner oavsett. Om de vill vara mina vänner. Jag kände bara att jag ville rensa luften och låta dem veta att jag blev besviken. Nu har jag gjort det. Nu struntar jag i det där. Nu har jag fått fram mitt budskap. Nu känner jag mig bra, glad, igen.
Helsingborg är bra för min hälsa.
Det är nyttigt att komma bort ibland!
Och nu ska jag lägga mig ner, för nu mår jag dåligt. Vi är nog fortfarande fulla. Haha! Och snart kommer Malin hem och då blir det liv i lådan. Så jag lägger mig och laddar. Laddar för en kanonhelg! :)
Hjälp mig.
Be till Gud att jag kommer in i Halmstad.
Håll tummarna.
:)
shiiit! vilka weirdos det finns i denna värld.. Tokiga grabbar och busiga flickor.. Hihi :) Och fan va BITCHIGA tjejer det finns, det är ju inte klokt! Siiickt :) Jag och Lina var ute och hade mycket trevligt igår... Helsingborg är en trevlig stad, har för det mesta roligt här.. Gött med en hel utekväll utan att göra slut på ett öre! Go us!! Haha! Iofs så upptäckte vi ju idag att våran nyinköpta vindunk var tomtomtoooom. Så tokigt det kan blii! :) I denna tokiga värld!
I alla fall. Gårdagen bjöd på en stor fest här på bryggare, maassa folk, trevliga folk för det mesta. Sen blev det lite fortsatt förfest här på huset innan jag och Lina drog med oss ett par graabbs och gick ut på stan. Malin fixade gratis inträde till oss och vi gick in och svängde våra lurviga, kul! Sen skulle vi köpa mat och då kom det en weird kille och sa att han skulle betala, huuuh? :) Tack snälla konstiga kille som jag aldrig sett och inte sa ett ord mer än tack till :D Sen gick vi hemåt, och så gick Lina i däck och jag gick till grannarna på efterfest. Där fanns weirdo kille nummer två, haha! Inte i form... Hahahah! Tokigt! Men vad spelar det för roll, när man har kul?
Sjukt glad att vara här i alla fall. Bortifrån, inte hemma. Träffa kära syster, träffa massa annat folk. Åååh, jag är verkligen sugen på att leva studentlivet och jag ber till högre makter om att jag kommer in i Halmstad. Hoppashoippashoppas! Jag vill verkligen! :) Det vore så kul!
Jag rannsakade också mig själv igår. Jag vet inte varför jag lägger massa energi på att grubbla över meningslösa saker. Fine, jag blev sårad och kände mig sviken. Och för att inte känna att jag går bakom ryggen på någon så ville jag bara få ur mig hur jag känner. Men va fan, de är mina vänner oavsett. Om de vill vara mina vänner. Jag kände bara att jag ville rensa luften och låta dem veta att jag blev besviken. Nu har jag gjort det. Nu struntar jag i det där. Nu har jag fått fram mitt budskap. Nu känner jag mig bra, glad, igen.
Helsingborg är bra för min hälsa.
Det är nyttigt att komma bort ibland!
Och nu ska jag lägga mig ner, för nu mår jag dåligt. Vi är nog fortfarande fulla. Haha! Och snart kommer Malin hem och då blir det liv i lådan. Så jag lägger mig och laddar. Laddar för en kanonhelg! :)
Hjälp mig.
Be till Gud att jag kommer in i Halmstad.
Håll tummarna.
:)
Enormt trött.
Idag är jag enormt trött. I både huvud, kropp, hjärta, själ.. Jag vet inte vad allt, men jag är heeelt slut. Var väldigt svårt att ta sig upp ur sängen imorses och nu återvände jag hit och jag tror inte jag lämnar på flera flera timmar. Jag behöver nog en sånhär dag. Att sova, framför allt annat, SOVA! Och bara ha lite tid för mig själv. Vara helt ensam, och bara sova, kika på en film, grubbla, sova, kika på en film. Bara VARA. Inga måsten. Inga bekymmer. Bara ligga här och dagdrömma, läsa, sova. Vara.
Jag tar en dag helt för mig själv.
Det är jag värd!
Jag tar en dag helt för mig själv.
Det är jag värd!
Jävlafuckingkompliceradeliv!
Borde jag sätta lösenord på bloggen?
Kanske kan saker undvika att missuppfattas om jag vet vilka som läser här. Eller egentligen kanske jag ska plocka bort den här bloggen helt och hållet för ibland tror jag att den gör mer skada än nytta. Men hur ska jag då få bukt på mina tankar? Vart ska jag då älta saker för att komma över dem?
Nu har det återigen uppstått problem. Problem med vänner som snackat bakom ryggen på mig. Vilket jag avskyr, verkligen avskyr. Snacka och skvallra om mig om ni måste men låt mig åtminstone få veta det först. Ge mig en chans. Det är inte mer än rättvist.
Allting blev plötsligt komplicerat igen. Hela mitt liv är komplicerat. Har varit komplicerad de senaste åren. Men visst är det så, att alla gör vi våra misstag emellanåt. Ingen är perfekt. Men någon gång så kommer det ikapp en, och då gäller det att ta ansvar och rätta till sina misstag. Det har jag kämpat med i flera år nu. Med mig själv. Så kom inte och gnäll över något du endast har dig själv att skylla för. Jag har just nu tappat min sympati, empati, vad än du vill kalla det. Jag orkar inte engagera mig och sympatisera med någon som precis sårat mig. Jag tycker inte det var rättvist, jag tycker det var fel mot mig.
Tack Maja för att du är ärlig och rak mot mig. Ärlighet varar längst har jag fått lära. Man kan inte alltid vara ärlig och man kan inte alltid göra rätt men man kan försöka. Man kan öva på att tänka innan man handlar. Det måste jag öva på. Det håller jag på att öva på. Och allt det här kommer ordna sig och försvinna bort med vinden om vi bara låter det göra det. Om jag bara får grubbla ett tag och komma fram till något positivt. Som alltid.
Tills dess hoppas jag att jag kommer iväg till Helsingborg på torsdag. Kan inte bärga mig tills jag kommer härifrån dessa galenskaper ett par dagar. Behöver träffa underbara syster yster, framförallt träffa lite andra människor och få känna sig lite uppskattad igen!
Annars så,
har jag bestämt mig för att sluta detta inlägg positivt så att ni också lämnar bloggen positiva. Och det har idag varit en fantastisk eftermiddag. Jag och mormor och Mathilda gav oss ut i skogen på svampjakt, letade och letade. Precis när vi var på väg att ge upp, när vi hittat lagom för att åtminstone få lite smak på såsen, så springer jag in i ett kantarellparadis. Flera liter kantareller inom två kvadratmeter. Heeelt sjukt, aldrig sett så mycket svamp på ett och samma ställe förut! Underbar syn! så det blev en fantastisk middag och en herrans massa svamp över! Tack mormor och Tilda för en mysig eftermiddag.
Sen bar det av mot Isabella för en behövlig myskväll med henne och Lisa. Tack för att ni lyssnar och förstår när jag tjötar och gnäller. Behövde verkligen en sånhär avslappnad härlig kväll med er! Ni är helt fantastiska! Det vet ni!
Tack ni alla underbara människor som förgyller min vardag!
Älskar er!
Puss&Kram
Kanske kan saker undvika att missuppfattas om jag vet vilka som läser här. Eller egentligen kanske jag ska plocka bort den här bloggen helt och hållet för ibland tror jag att den gör mer skada än nytta. Men hur ska jag då få bukt på mina tankar? Vart ska jag då älta saker för att komma över dem?
Nu har det återigen uppstått problem. Problem med vänner som snackat bakom ryggen på mig. Vilket jag avskyr, verkligen avskyr. Snacka och skvallra om mig om ni måste men låt mig åtminstone få veta det först. Ge mig en chans. Det är inte mer än rättvist.
Allting blev plötsligt komplicerat igen. Hela mitt liv är komplicerat. Har varit komplicerad de senaste åren. Men visst är det så, att alla gör vi våra misstag emellanåt. Ingen är perfekt. Men någon gång så kommer det ikapp en, och då gäller det att ta ansvar och rätta till sina misstag. Det har jag kämpat med i flera år nu. Med mig själv. Så kom inte och gnäll över något du endast har dig själv att skylla för. Jag har just nu tappat min sympati, empati, vad än du vill kalla det. Jag orkar inte engagera mig och sympatisera med någon som precis sårat mig. Jag tycker inte det var rättvist, jag tycker det var fel mot mig.
Tack Maja för att du är ärlig och rak mot mig. Ärlighet varar längst har jag fått lära. Man kan inte alltid vara ärlig och man kan inte alltid göra rätt men man kan försöka. Man kan öva på att tänka innan man handlar. Det måste jag öva på. Det håller jag på att öva på. Och allt det här kommer ordna sig och försvinna bort med vinden om vi bara låter det göra det. Om jag bara får grubbla ett tag och komma fram till något positivt. Som alltid.
Tills dess hoppas jag att jag kommer iväg till Helsingborg på torsdag. Kan inte bärga mig tills jag kommer härifrån dessa galenskaper ett par dagar. Behöver träffa underbara syster yster, framförallt träffa lite andra människor och få känna sig lite uppskattad igen!
Annars så,
har jag bestämt mig för att sluta detta inlägg positivt så att ni också lämnar bloggen positiva. Och det har idag varit en fantastisk eftermiddag. Jag och mormor och Mathilda gav oss ut i skogen på svampjakt, letade och letade. Precis när vi var på väg att ge upp, när vi hittat lagom för att åtminstone få lite smak på såsen, så springer jag in i ett kantarellparadis. Flera liter kantareller inom två kvadratmeter. Heeelt sjukt, aldrig sett så mycket svamp på ett och samma ställe förut! Underbar syn! så det blev en fantastisk middag och en herrans massa svamp över! Tack mormor och Tilda för en mysig eftermiddag.
Sen bar det av mot Isabella för en behövlig myskväll med henne och Lisa. Tack för att ni lyssnar och förstår när jag tjötar och gnäller. Behövde verkligen en sånhär avslappnad härlig kväll med er! Ni är helt fantastiska! Det vet ni!
Tack ni alla underbara människor som förgyller min vardag!
Älskar er!
Puss&Kram
Bortbortbort!
Haha ja,
man får väl hoppas att det är jag som är naiv ibland, att jag har fel helt enkelt. För annars så känner jag såhär spontant att ibland så får man skylla sig själv. Min empati tog helt plötsligt slut! Fan vad jag känner mig arg. Mest på mig själv egentligen. För att jag ens lägger energi på att bry mig.
Menmen, nog om det.
Tack för en jättetrevlig kväll igår!
Hur mysigt som helst, med middag, spel, singstar, massor av skratt, frustrerade vänner (som aldrig kom på Kroken och Jockes systemlek, hahaha!). Hur trevlig kväll som helst, det är alltid så roligt när så många är med. Tack Svenn för din gästfrihet, eller vad säger man! Hahaha! Och jaa, bowlingen den gick åt skogen, inte konstigt alls med tanke på att jag var så slut i kropp och hjärna att jag nog kunnat somna under tiden jag sprang fram emot banan. Haha. Men det var trevligt, och när det är det så tänker man inte så mycket på hur trött man är, tur det. Tacktacktack Isabella för att du är heelt fantastisk, helt underbar! Det finns inte ord att beskriva! Det känns som vi funnit varandra på ett nytt sätt. Du är för söt, min vän!
Annars så,
är jag TRÖTT. Kroppen orkar inte med det här längre. Att aldrig sova. Jag är illamående så trött jag är. Jag spyr snart över mig själv. Det ska bli så himla skönt, roligt, behövligt att komma bort härifrån ett par dagar. Jag ser verkligen fram emot att träffa underbara syster. Ny miljö och nya människor. Det är precis vad jag behöver nu, ska bli underbart. 4 dagar kvar här hemma och sen 4 dagar borta härifrån. Tack för det! :)
Har röstat idag också. Jag har försökt sätta mig in i det här med politiken men det har inte gått så bra utan jag följde magkänslan helt enkelt och bestämde mig inte förrän jag stod i valbåset. Men, nu är det gjorde och så får vi se vad som händer. Nu ska jag sätta mig och prova på om jag tycker att sims är lika roligt nu som förr!
Haha!
Hejsvejs!
Puss&Kram
man får väl hoppas att det är jag som är naiv ibland, att jag har fel helt enkelt. För annars så känner jag såhär spontant att ibland så får man skylla sig själv. Min empati tog helt plötsligt slut! Fan vad jag känner mig arg. Mest på mig själv egentligen. För att jag ens lägger energi på att bry mig.
Menmen, nog om det.
Tack för en jättetrevlig kväll igår!
Hur mysigt som helst, med middag, spel, singstar, massor av skratt, frustrerade vänner (som aldrig kom på Kroken och Jockes systemlek, hahaha!). Hur trevlig kväll som helst, det är alltid så roligt när så många är med. Tack Svenn för din gästfrihet, eller vad säger man! Hahaha! Och jaa, bowlingen den gick åt skogen, inte konstigt alls med tanke på att jag var så slut i kropp och hjärna att jag nog kunnat somna under tiden jag sprang fram emot banan. Haha. Men det var trevligt, och när det är det så tänker man inte så mycket på hur trött man är, tur det. Tacktacktack Isabella för att du är heelt fantastisk, helt underbar! Det finns inte ord att beskriva! Det känns som vi funnit varandra på ett nytt sätt. Du är för söt, min vän!
Annars så,
är jag TRÖTT. Kroppen orkar inte med det här längre. Att aldrig sova. Jag är illamående så trött jag är. Jag spyr snart över mig själv. Det ska bli så himla skönt, roligt, behövligt att komma bort härifrån ett par dagar. Jag ser verkligen fram emot att träffa underbara syster. Ny miljö och nya människor. Det är precis vad jag behöver nu, ska bli underbart. 4 dagar kvar här hemma och sen 4 dagar borta härifrån. Tack för det! :)
Har röstat idag också. Jag har försökt sätta mig in i det här med politiken men det har inte gått så bra utan jag följde magkänslan helt enkelt och bestämde mig inte förrän jag stod i valbåset. Men, nu är det gjorde och så får vi se vad som händer. Nu ska jag sätta mig och prova på om jag tycker att sims är lika roligt nu som förr!
Haha!
Hejsvejs!
Puss&Kram
Zumba!
Aaah,
Zumba!
Vilken fantastisk uppfinning.. Och underbart att de äntligen kört igång på hälsokällan! Skutta runt och skaka rumpa, salsa, tuppsteg.. Haha jaa det ser för roligt ut och lika roligt är det att dansa runt där. Svettades som en gris men blev ändå inte sådär trött som man kan bli, inte trött alls faktiskt... Ett Zumbapass höjde mitt humör mycket!
Nått annat som höjde mitt humör ännumer och gjorde denna dagen till en toppendag det är min underbara Lisa som jag ÄNTLIGEN har fått umgås med igen! Det suger att det går så lång tid emellan att vi ses, det MÅSTE vi ändra på! Bli bättre på att ses nu när vi snart går skilda vägar igen.. Älskar dig tösami :)
Toppendag idag, ser fram emot ytterligare en toppendag imorgon med jobb och sen älskade, älskade Johanna på besök på kvällen :) Hejjahejja! Och så verkar det bli en kanondag även på lördag.. Ojojoj, galant :)
Och så jag och mormor och en mysig eftermiddag med svampplockning på söndag. Ser verkligen fram emot alla kommande dagar denna veckan!
Btw, idag har jag sökt skola. Så nu missar jag inte antagningen iaf :)
Tack och hej för mig,
nu drar jag igång en film :)
Zumba!
Vilken fantastisk uppfinning.. Och underbart att de äntligen kört igång på hälsokällan! Skutta runt och skaka rumpa, salsa, tuppsteg.. Haha jaa det ser för roligt ut och lika roligt är det att dansa runt där. Svettades som en gris men blev ändå inte sådär trött som man kan bli, inte trött alls faktiskt... Ett Zumbapass höjde mitt humör mycket!
Nått annat som höjde mitt humör ännumer och gjorde denna dagen till en toppendag det är min underbara Lisa som jag ÄNTLIGEN har fått umgås med igen! Det suger att det går så lång tid emellan att vi ses, det MÅSTE vi ändra på! Bli bättre på att ses nu när vi snart går skilda vägar igen.. Älskar dig tösami :)
Toppendag idag, ser fram emot ytterligare en toppendag imorgon med jobb och sen älskade, älskade Johanna på besök på kvällen :) Hejjahejja! Och så verkar det bli en kanondag även på lördag.. Ojojoj, galant :)
Och så jag och mormor och en mysig eftermiddag med svampplockning på söndag. Ser verkligen fram emot alla kommande dagar denna veckan!
Btw, idag har jag sökt skola. Så nu missar jag inte antagningen iaf :)
Tack och hej för mig,
nu drar jag igång en film :)
Dags att ladda om...
Ja.
Nu har de här sömnproblemen pågått i över en vecka. Och nog brukar jag ha mina perioder, men nu börjar det bli tröttsamt och riktigt jobbigt att inte sova. Jag orkar ju inte. Jag vill bara lägga mig ner och gråta för jag har ingen energi kvar i kroppen. Den gången jag sovit som bäst denna veckan det var på söndagsmorgonen. Då sov jag i hela tre timmar utan att vakna. Efter sisådär 18 öl! Men att sitta här och gnälla leder ingenvart så det slutar jag med just nu, för stunden iaf. Hoppas att jag kan sova inatt. Eller imorgon natt senast. Innan vi laddar för nästa helg.
Och istället för att klaga,
kan jag berätta lite mer om dessa 18 öl istället!
Lördagen började här hemma med att Mats och Uffe kom och hälsade på frampå förmiddagen. Även mormor kom förbi. Jag ställde mig och stekte pannkakor till hela familjen. Muuums! Sen blev det bråttom in till stan och Annika, göra oss iordning, börja förfesten.. Laga good mat, äta god mat i goda vänners sällskap. Lite spelande, lite socialt umgänge och sedan på bussen, tåg till Göteborg, iväg till Star-bowling för att bowla. Tog en öl och en shot som uppvärmning, sen en öl till. Bowlade. I ungefär 10 minuter innan våran bana krackelerade och vi fick inte bowla mer. Då fick vi rida på tjuren istället, spela lite airhockey gjorde killarna. Själv gick jag till baren och beställde en suveränt god drink av vår trevliga bartender, och precis då hände något så vi var tvungna att gå och jag fick svepa min stackars goda drink!
Sen åkte vi iväg mot avenyn och gick in på Rose and the Crown, drack en drink. Köpte in en sprite och hällde på från min fickplunta. Drack upp ihop med Isabella. Sen drog vi vidare mot Sticky. Gick in och dansade. Annika hade så bestämt talat om att vi minsann skulle ut och ragga, jag och hon, som de singlar vi är. Och ju mer öl jag får i mig desto mer flirtig blir jag. Så jag dansade minsann runt där på dansgolvet med diverse olika killar. Alla jättetrevliga! När de blev lite väl närgångna så föreslog jag ett besök i baren och där var plötsligt alla så himla givmilda och bjöd på öl och shots hit och dit. Inte konstigt att man blir full! Hahahahah! Sååå, där ramlade jag runt. Mina vänner skvallrar om att de såg mig ramlandes med en kille över mig och en gång så lyckades min kära vän Andreas Kroken Jonsson fälla ner mig på golvet och hoppa på mig. Hahah! Underbara vänner man har va?
Speciellt underbart att de VÄNDER SIG OM OCH GÅR, när de ser mig ligga på dansgolvet med en kille över mig. Och att de till och med vågar erkänna det. That´s what friends are for, right? HAHAHAH!
Tack för en toppenkväll anyway!
Siktar på en lika bra kväll till helgen nu!
Gäller bara att jag kommer över mina sömnproblem så att jag inte vandrar runt som det lik jag är idag. Då blir det ingen rolig helg! MEn men. Tvinga sig att sova nu då. Tack förresten ni underbara som bara finns här och stöttar när jag behöver er, i alla stunder! 365 dagar om året dygnet runt (förutom 4 timmar ;D). Ni är få men så underbart underbara. Och framförallt så vet ni vilka ni är!
Ser fram emot lördag!
Kyssochpussochkramochlitesmek ;)
Nu har de här sömnproblemen pågått i över en vecka. Och nog brukar jag ha mina perioder, men nu börjar det bli tröttsamt och riktigt jobbigt att inte sova. Jag orkar ju inte. Jag vill bara lägga mig ner och gråta för jag har ingen energi kvar i kroppen. Den gången jag sovit som bäst denna veckan det var på söndagsmorgonen. Då sov jag i hela tre timmar utan att vakna. Efter sisådär 18 öl! Men att sitta här och gnälla leder ingenvart så det slutar jag med just nu, för stunden iaf. Hoppas att jag kan sova inatt. Eller imorgon natt senast. Innan vi laddar för nästa helg.
Och istället för att klaga,
kan jag berätta lite mer om dessa 18 öl istället!
Lördagen började här hemma med att Mats och Uffe kom och hälsade på frampå förmiddagen. Även mormor kom förbi. Jag ställde mig och stekte pannkakor till hela familjen. Muuums! Sen blev det bråttom in till stan och Annika, göra oss iordning, börja förfesten.. Laga good mat, äta god mat i goda vänners sällskap. Lite spelande, lite socialt umgänge och sedan på bussen, tåg till Göteborg, iväg till Star-bowling för att bowla. Tog en öl och en shot som uppvärmning, sen en öl till. Bowlade. I ungefär 10 minuter innan våran bana krackelerade och vi fick inte bowla mer. Då fick vi rida på tjuren istället, spela lite airhockey gjorde killarna. Själv gick jag till baren och beställde en suveränt god drink av vår trevliga bartender, och precis då hände något så vi var tvungna att gå och jag fick svepa min stackars goda drink!
Sen åkte vi iväg mot avenyn och gick in på Rose and the Crown, drack en drink. Köpte in en sprite och hällde på från min fickplunta. Drack upp ihop med Isabella. Sen drog vi vidare mot Sticky. Gick in och dansade. Annika hade så bestämt talat om att vi minsann skulle ut och ragga, jag och hon, som de singlar vi är. Och ju mer öl jag får i mig desto mer flirtig blir jag. Så jag dansade minsann runt där på dansgolvet med diverse olika killar. Alla jättetrevliga! När de blev lite väl närgångna så föreslog jag ett besök i baren och där var plötsligt alla så himla givmilda och bjöd på öl och shots hit och dit. Inte konstigt att man blir full! Hahahahah! Sååå, där ramlade jag runt. Mina vänner skvallrar om att de såg mig ramlandes med en kille över mig och en gång så lyckades min kära vän Andreas Kroken Jonsson fälla ner mig på golvet och hoppa på mig. Hahah! Underbara vänner man har va?
Speciellt underbart att de VÄNDER SIG OM OCH GÅR, när de ser mig ligga på dansgolvet med en kille över mig. Och att de till och med vågar erkänna det. That´s what friends are for, right? HAHAHAH!
Tack för en toppenkväll anyway!
Siktar på en lika bra kväll till helgen nu!
Gäller bara att jag kommer över mina sömnproblem så att jag inte vandrar runt som det lik jag är idag. Då blir det ingen rolig helg! MEn men. Tvinga sig att sova nu då. Tack förresten ni underbara som bara finns här och stöttar när jag behöver er, i alla stunder! 365 dagar om året dygnet runt (förutom 4 timmar ;D). Ni är få men så underbart underbara. Och framförallt så vet ni vilka ni är!
Ser fram emot lördag!
Kyssochpussochkramochlitesmek ;)
Tack!
Tack alla för en underbar helg.
För att ni står ut med mig i alla väder.
För att jag får vara med er.
För att jag får lov att älska er!
För att ni är bäst!
För att ni står ut med mig i alla väder.
För att jag får vara med er.
För att jag får lov att älska er!
För att ni är bäst!
Vrak.
Jag är ett vrak.
Inte i balans.
Ostabil.
Pyskiskt ostabil.
Kan inte sova. Tänker för mycket. Har ingen matlust. Orkar inte bara. Och när jag väl somnar så drömmer jag. Konstiga drömmar. Hemska drömmar. FEL drömmar. Drömmar som får mig att vakna och tänka ännumer.
Jag undrar ibland om det är något seriöst fel på mig. Allting kändes ju så bra. Det är precis som att jag inte kan unna mig att vara lycklig. Det känns för bra för att vara sant allting. Och så börjar jag tänka. Och så kommer de där tankarna tillbaka. Det är mitt självförtroende som krackelerar. Försvinner. Kanske aldrig egentligen funnits där. Känslan av att alla andra är bättre än mig. Varför tänker jag så? Varför skulle någon umgås med mig om de egentligen inte ville? Hur kan jag känna mig så ensam när jag är bland alla mina underbara vänner? Varför känner jag mig så ofta utanför? Jag vet inte. Det måste vara mitt dumma, dåliga självförtroende som förstör för mig. Jag kanske har blivit sviken för många gånger helt enkelt. Det är alla dessa "lik i garderoben" som spökar. Alla fel och misstag jag gjort kanske har blivit för många helt enkelt.
Men varför kan jag inte bara njuta? Jag MÅSTE börja göra det. För jag har ju alla dessa fantastiska människorna omkring mig. Jag har alla underbara vänner, underbar familj. Allting har ju ordnat upp sig så bra. Men samtidigt är det så svårt, svårt att förklara mina känslor. När jag inte alltid förstår dem själv. Jag vill bara vara glad, och det är jag. Jag är glad, jag är lycklig. Men jag tänker för mycket. Jag tänker så mycket att jag inte kan sova, inte kan leva. Och då orkar jag inte. Jag är ett vrak. Ett vrak. Inte ens ett långt arbetspass och två träningspass lyckades få mig att somna inatt. Trots att jag var helt slut. Vad är det med mig och mina sömnproblem och varför kommer de alltid när jag mår som bäst?
Lär dig njuta av livet Maria.
Sluta fucka upp.
Skärp dig.
SOV.
Inte i balans.
Ostabil.
Pyskiskt ostabil.
Kan inte sova. Tänker för mycket. Har ingen matlust. Orkar inte bara. Och när jag väl somnar så drömmer jag. Konstiga drömmar. Hemska drömmar. FEL drömmar. Drömmar som får mig att vakna och tänka ännumer.
Jag undrar ibland om det är något seriöst fel på mig. Allting kändes ju så bra. Det är precis som att jag inte kan unna mig att vara lycklig. Det känns för bra för att vara sant allting. Och så börjar jag tänka. Och så kommer de där tankarna tillbaka. Det är mitt självförtroende som krackelerar. Försvinner. Kanske aldrig egentligen funnits där. Känslan av att alla andra är bättre än mig. Varför tänker jag så? Varför skulle någon umgås med mig om de egentligen inte ville? Hur kan jag känna mig så ensam när jag är bland alla mina underbara vänner? Varför känner jag mig så ofta utanför? Jag vet inte. Det måste vara mitt dumma, dåliga självförtroende som förstör för mig. Jag kanske har blivit sviken för många gånger helt enkelt. Det är alla dessa "lik i garderoben" som spökar. Alla fel och misstag jag gjort kanske har blivit för många helt enkelt.
Men varför kan jag inte bara njuta? Jag MÅSTE börja göra det. För jag har ju alla dessa fantastiska människorna omkring mig. Jag har alla underbara vänner, underbar familj. Allting har ju ordnat upp sig så bra. Men samtidigt är det så svårt, svårt att förklara mina känslor. När jag inte alltid förstår dem själv. Jag vill bara vara glad, och det är jag. Jag är glad, jag är lycklig. Men jag tänker för mycket. Jag tänker så mycket att jag inte kan sova, inte kan leva. Och då orkar jag inte. Jag är ett vrak. Ett vrak. Inte ens ett långt arbetspass och två träningspass lyckades få mig att somna inatt. Trots att jag var helt slut. Vad är det med mig och mina sömnproblem och varför kommer de alltid när jag mår som bäst?
Lär dig njuta av livet Maria.
Sluta fucka upp.
Skärp dig.
SOV.
Badtunnemys!
Verkligen helt underbar kväll ikväll, tack underbaringar för den! Gott tilltugg, kanonrolig dansmatta, urmysigt dopp i badtunnan och tre fantastiska vänner. Kan knappast bli bättre än så! Och för första gången på länge så kunde jag helt och hållet slappna av och bara njuta av lugnet och den sköna stämningen. Lite tjöt (mycket från min sida, som vanligt!) och bara slappis. En cider och lite soffpös. Jättehärligt! Underbart! Tyvärr resulterade det i en fruktansvärd huvudvärk nu när alla spänningar och stress släppte men det får man ta, förhoppningsvis kan jag nu få en lång skön natts sömn och vaknar pigg och kry imorgon!
För det har ju varit en ganska lång och tuff vecka. Gårdagskvällen tog mycket kraft ifrån mig och nu idag har jag suttit på sjukhuset ett par timmar under dagen. Och även om det inte är så ansträngande i sig så tar det på krafterna både fysisk och psykiskt när människor man tycker om är sjuka och mår dåligt. Det skär i hjärtat. Meeeen, nu ska vi inte prata mer om det!
För det har som sagt varit en underbar kväll efter en stressig och lång dag, och nu är jag avslappnad. Ska verkligen försöka få sovit i alla fall 7-8 timmar i natt så jag kommer ikapp lite och kan vara pigg imorgon. För DÅ BLIR DET FEST! :D Och därför så lägger jag huvudet på kudden här alldeles strax och börjar uppladdningen! :)
Godnatt gott folk! :)
Storstädning!
Jag kunde inte sova...
Så jag storstädade lite här! När jag ändå var i städtagen.
Städade i bloggen alltså! 2008 kändes så hemskt långt bort :P
Så jag storstädade lite här! När jag ändå var i städtagen.
Städade i bloggen alltså! 2008 kändes så hemskt långt bort :P
Vackert avsked...
Ja,
idag tog vi ett vackert avsked av vår kära lilla A. En liten tant som jag inte träffat mycket men som ändå gjort avtryck. En fantastisk liten tant med ett stundtals förjäkligt temperament. Det är sorgligt att sitta och se någon försvinna, men samtidigt så fridfullt och vackert på nåt vis. Att bara få somna in lugnt och stilla. Och där satt jag på en stol, och höll henne i handen. När allt sen var klart och hon låg där i sin vackra klänning. Det var så vackert och så fridfullt och även om vi lär sakna henne så kan jag inte annat än vara glad. Hon har levt sitt liv färdigt och nu fick hon slippa lidandet. Vår lilla A, Vila nu i frid!
Och annars idag,
för att prata om något roligare, så pratar vi lite om mig också! Haha! Och i rak motsatt, så försöker jag passa på att leva livet. Har gjort något helt fantastiskt idag, jag har ÄNTLIGEN, efter ett helt långt ÅR, träffat min alldeles underbara Lovisa igen!!! Hur skönt som helst, och det känns som att det var igår vi träffades senast. Förutom att vi gjort om huset och hon skaffat glasögon! Hahaha, nä, skämt åsido så var det jätteroligt att få träffa dig idag gumman och skönt att känna att vi fortfarande har varandra precis som det ska vara! Tack för att du finns vännen! :)
Jag har också idag gjort en stor insats och städat. Städat,städat,städat! Nedervåningen. Och nog blev det fint när jag var klar men ett par minuter med familjen hemma så syns det knappt. Så känner jag dem lär jag få städa imorgon IGEN! Men imorgon tänkte jag, om jag nu är ledig, pyssla lite med mitt egna. Lite med mitt rum och kanske gå igenom garderoben och sådär. Är lite pysselsugen.. MÅSTE dra mig iväg och träna imorgon också. Det är verkligen ett måste!
Så nu drar jag nog igång en film!
Längtar tills lördag, då blir det middag hos Annika, bowling i Göteborg, utgång och jaa, vem vet allt vad vi hittar på för bus! :)
Godnatt :)
idag tog vi ett vackert avsked av vår kära lilla A. En liten tant som jag inte träffat mycket men som ändå gjort avtryck. En fantastisk liten tant med ett stundtals förjäkligt temperament. Det är sorgligt att sitta och se någon försvinna, men samtidigt så fridfullt och vackert på nåt vis. Att bara få somna in lugnt och stilla. Och där satt jag på en stol, och höll henne i handen. När allt sen var klart och hon låg där i sin vackra klänning. Det var så vackert och så fridfullt och även om vi lär sakna henne så kan jag inte annat än vara glad. Hon har levt sitt liv färdigt och nu fick hon slippa lidandet. Vår lilla A, Vila nu i frid!
Och annars idag,
för att prata om något roligare, så pratar vi lite om mig också! Haha! Och i rak motsatt, så försöker jag passa på att leva livet. Har gjort något helt fantastiskt idag, jag har ÄNTLIGEN, efter ett helt långt ÅR, träffat min alldeles underbara Lovisa igen!!! Hur skönt som helst, och det känns som att det var igår vi träffades senast. Förutom att vi gjort om huset och hon skaffat glasögon! Hahaha, nä, skämt åsido så var det jätteroligt att få träffa dig idag gumman och skönt att känna att vi fortfarande har varandra precis som det ska vara! Tack för att du finns vännen! :)
Jag har också idag gjort en stor insats och städat. Städat,städat,städat! Nedervåningen. Och nog blev det fint när jag var klar men ett par minuter med familjen hemma så syns det knappt. Så känner jag dem lär jag få städa imorgon IGEN! Men imorgon tänkte jag, om jag nu är ledig, pyssla lite med mitt egna. Lite med mitt rum och kanske gå igenom garderoben och sådär. Är lite pysselsugen.. MÅSTE dra mig iväg och träna imorgon också. Det är verkligen ett måste!
Så nu drar jag nog igång en film!
Längtar tills lördag, då blir det middag hos Annika, bowling i Göteborg, utgång och jaa, vem vet allt vad vi hittar på för bus! :)
Godnatt :)
Alltid!
Vi rockar alltid :)
Blev såklart inget sovit inatt och jobbet ringde såklart 6:45 imorse så då kan ni räkna ut precis hur pigg Maria är just nu..... Imorgon ringer klockan 6:00 igen för det är storstäd på jobbet så vi kommer spring häcken av oss!.. Plus att jag nu helt glömt bort att det är Em-kval ikväll så ska försöka styra in TV 10 och lägga mig framför det nu !
Ciaoo
Blev såklart inget sovit inatt och jobbet ringde såklart 6:45 imorse så då kan ni räkna ut precis hur pigg Maria är just nu..... Imorgon ringer klockan 6:00 igen för det är storstäd på jobbet så vi kommer spring häcken av oss!.. Plus att jag nu helt glömt bort att det är Em-kval ikväll så ska försöka styra in TV 10 och lägga mig framför det nu !
Ciaoo
En tur längs minnenas kvarter?
Sömnlös.
Inatt är en sån natt.
Då jag inte kan sova.
Då jag tänker alldeles för mycket.
Bara tänker och tänker. Började väl egentligen med att jag tänkte rensa lite här i bloggen. Plocka bort allt gammalt groll som ligger och skräpar, allt det där som bara ligger och tar plats som ingen läser ändå. Allt oviktigt (det mesta iofs.) Men jag kom aldrig så långt. För medan jag satt här och skulle spara ner lite av det viktigaste och helt enkelt skulle kika igenom allt jag skrivit, då kom alla dessa gamla minnen tillbaka. Och de där dumma jädrans tårarna kom igen. Som den lipsill jag är ibland. Och nu kan jag inte sluta fundera på vart allting gick fel. Hela detta året har bara gått mig emot ju.
Först farmor, älskade underbara farmor. Jag saknar dig fortfarande. Vet inte om jag någonsin kommer sluta. Tänkte så på dig idag när jag satt uppe hos vår tant.
Och så de där hundarna, varför skulle de hoppa på just mig? Och Dani, varför skulle han trilla ner i det hålet? Varför var jag tvungen att lära känna honom. Och sen det där sveket. Som jag vet från början är mitt eget fel. Men varför var du tvungen att kasta så hårda ord mot mig. Varför tog vänskapen bara slut, och varför i herrans namn saknar jag en vänskap som bara var skit? Jag kämpar och sliter för att må bra. Och jag mår bra. Ovanligt bra. Men jag har verkligen behövt kämpa för att göra det. Och varför ska det alltid vara så för mig? Sju svåra år säger de. Snart måste jag ha haft mina sju svåra år.
Men emellanåt är det fantastiskt bra. Just nu känns det mesta fantastiskt bra, om man bortser från dessa sorgsna minnen som lockar fram mina dumma tårar. Just nu så är det istället flera i min omgivning som inte mår bra. Mina underbara vänner, som betyder mer än allt annat. Som jag önskar allt gott i världen. Jag kan inte göra mer än tala om att jag finns här, och det gör jag. Jag finns här dygnet runt och mobilen är alltid på.
Och nu grubblar jag så mycket att jag inte längre vet vad jag grubblar på. Någon borde verkligen uppfinna en "stäng av-knapp" på min hjärna. Så många nätter jag legat sömnlös i mitt liv på grund av alla tankar. Jag är verkligen en tänkande människa och tyvärr tänker jag ofta på fel saker. Och sen kan jag inte stänga av.
Nu får det väl bli så att jag stänger av datorn, kramar om min nalle, låter de där förbaskade dumma tårarna komma ut så att allt känns bra igen, och till slut framåt morgonkvisten så somnar jag gott. Och imorgon vaknar jag, tankfri. Känner mig pigg, glad. (Om inte jobbet ringer imorgon bitti).
Och då ser jag fram emot en ny dag, med nya möjligheter.
Inatt är en sån natt.
Då jag inte kan sova.
Då jag tänker alldeles för mycket.
Bara tänker och tänker. Började väl egentligen med att jag tänkte rensa lite här i bloggen. Plocka bort allt gammalt groll som ligger och skräpar, allt det där som bara ligger och tar plats som ingen läser ändå. Allt oviktigt (det mesta iofs.) Men jag kom aldrig så långt. För medan jag satt här och skulle spara ner lite av det viktigaste och helt enkelt skulle kika igenom allt jag skrivit, då kom alla dessa gamla minnen tillbaka. Och de där dumma jädrans tårarna kom igen. Som den lipsill jag är ibland. Och nu kan jag inte sluta fundera på vart allting gick fel. Hela detta året har bara gått mig emot ju.
Först farmor, älskade underbara farmor. Jag saknar dig fortfarande. Vet inte om jag någonsin kommer sluta. Tänkte så på dig idag när jag satt uppe hos vår tant.
Och så de där hundarna, varför skulle de hoppa på just mig? Och Dani, varför skulle han trilla ner i det hålet? Varför var jag tvungen att lära känna honom. Och sen det där sveket. Som jag vet från början är mitt eget fel. Men varför var du tvungen att kasta så hårda ord mot mig. Varför tog vänskapen bara slut, och varför i herrans namn saknar jag en vänskap som bara var skit? Jag kämpar och sliter för att må bra. Och jag mår bra. Ovanligt bra. Men jag har verkligen behövt kämpa för att göra det. Och varför ska det alltid vara så för mig? Sju svåra år säger de. Snart måste jag ha haft mina sju svåra år.
Men emellanåt är det fantastiskt bra. Just nu känns det mesta fantastiskt bra, om man bortser från dessa sorgsna minnen som lockar fram mina dumma tårar. Just nu så är det istället flera i min omgivning som inte mår bra. Mina underbara vänner, som betyder mer än allt annat. Som jag önskar allt gott i världen. Jag kan inte göra mer än tala om att jag finns här, och det gör jag. Jag finns här dygnet runt och mobilen är alltid på.
Och nu grubblar jag så mycket att jag inte längre vet vad jag grubblar på. Någon borde verkligen uppfinna en "stäng av-knapp" på min hjärna. Så många nätter jag legat sömnlös i mitt liv på grund av alla tankar. Jag är verkligen en tänkande människa och tyvärr tänker jag ofta på fel saker. Och sen kan jag inte stänga av.
Nu får det väl bli så att jag stänger av datorn, kramar om min nalle, låter de där förbaskade dumma tårarna komma ut så att allt känns bra igen, och till slut framåt morgonkvisten så somnar jag gott. Och imorgon vaknar jag, tankfri. Känner mig pigg, glad. (Om inte jobbet ringer imorgon bitti).
Och då ser jag fram emot en ny dag, med nya möjligheter.
Hjälplös...
Ja,
i lördags sprang jag runt med Dennis på liseberg. Den lille pojken full av liv och rörelse. Idag satt jag på vak hos en av våra kära tanter. Höll henne i handen och klappade hennes huvud. Satt och väntade på att hon skulle somna in. Det är så fruktansvärt konstigt, livet. Man vet inte riktigt vad man ska tänka eller känna. Jag vet inte riktigt vart jag vill komma med det här eller vad det är jag försöker säga. Det var bara en känsla som slog mig. En känsla jag inte riktigt kan sätta fingret på.
Det är så jobbigt, när man ser folk omkring en må så dåligt. Känner mig så värdelös på något vis. Hjälplös. Man bara står och ser på men kan ingenting göra. Men jag vet, jag är ingen superhjälte, jag kan inte rädda världen. Även om jag önskar att det vore så. Önskar bara jag kunde göra NÅGONTING! Hatar det här. Hatar hösten med alla dess sorger och mörker. Jag vill verkligen inte vara ensam en mörk och dyster höst till. Jag är så innerligt glad att jag har så fantastiska vänner. Och tillsammans ska vi väl klara av även den här hösten...
i lördags sprang jag runt med Dennis på liseberg. Den lille pojken full av liv och rörelse. Idag satt jag på vak hos en av våra kära tanter. Höll henne i handen och klappade hennes huvud. Satt och väntade på att hon skulle somna in. Det är så fruktansvärt konstigt, livet. Man vet inte riktigt vad man ska tänka eller känna. Jag vet inte riktigt vart jag vill komma med det här eller vad det är jag försöker säga. Det var bara en känsla som slog mig. En känsla jag inte riktigt kan sätta fingret på.
Det är så jobbigt, när man ser folk omkring en må så dåligt. Känner mig så värdelös på något vis. Hjälplös. Man bara står och ser på men kan ingenting göra. Men jag vet, jag är ingen superhjälte, jag kan inte rädda världen. Även om jag önskar att det vore så. Önskar bara jag kunde göra NÅGONTING! Hatar det här. Hatar hösten med alla dess sorger och mörker. Jag vill verkligen inte vara ensam en mörk och dyster höst till. Jag är så innerligt glad att jag har så fantastiska vänner. Och tillsammans ska vi väl klara av även den här hösten...
Liseberg
En jättemysig dag igår.
Hela familjen på liseberg (utom Malin som vi saknade!). Även Mats, Uffe, Mia, Malin och Andreas var med. Sen var även Ida, Fanny och Dennis med under dagen.
Men shit alltså. Barn. Inte en sekund får man tappa fokus, vänder man sig bort två sekunder så är de på väg åt ett annat håll, och bland allt detta folk som kretsade på liseberg igår, heelt sanslöst! Men vi klarade oss bra, Dennis försvann inte en enda gång, haha! Så förmiddagen gick ut på att åka med honom. Vi var på en kaninshow som han var helt förstummad av. Åkte lite barnattraktioner, stannade och tog en cider medan han åt. Sen vid 5-tiden åkte de hemåt och vi gick för att käka, och dricka lite. Sen var det full fart, verkligen! Sprang runt och åkte, bland alla människor! SJUKT mycket folk. Men det lättade frampå kvällen, något. Och vid uppswinget och uppskjutet fanns knappt en människa. Så dem åkte vi ett par gånger. Fick även för oss att gå gasten, jag, Uffe, Jessica, Andreas, mamma och Mats. Alla säger att de har gjort om det och att det ska vara så jäkla läskigt. Jag är ju så lättskrämd och mörkrädd så jag skrek flera gånger, men måste säga att det var en STOOOR besvikelse! Absolut inte värt några 50 kronor, det vill jag lova!
Men i det stora hela var det i alla fall en fantastisk dag! Pappa vann en paradisask och 2 kg toblerone (ingen bra tajming för mig som precis har börjat träna) och Mia vann 2 kg geisha. Tur i alla fall att inte vi vann den, hade inte blivit bra ;) haha! Jättemysig dag med familjen i alla fall. Alla var glada och vi hade kul allihopa (hoppas jag i alla fall).
Annars i mitt liv så. Har det varit jäktigt nu igen och jag känner att kroppen inte orkar med. Det där med att ta det lugnt har inte gått så bra. Kräftskiva och jobb, 7 dagar i rad. Plus all oro för att inte få vara kvar i höst utan behöva söka nytt. Och i fredags, när jag var ledig, blev den värsta dagen av alla. Upp halv 9, köra mamma till jobbet, bilen till börjesson, storhandla på maxi för 2700 kronor (var heeelt tomt hemma!) ALLDELES ENSAM! Blev upphämtad av pappa utanför maxi med alla varor halv 12, tankade, hem, slängde in varor, pappa packade, hämta Jimmy, tillbaka i stan halv 1 för att hämta Lars, köra pappa, Jimmy, Lars till Herrljunga tågstation. (De fuskisarna var och såg matchen på råsunda!!) Till mammas jobb, in till stan och hämta bilen, hem och laga mat. Sen direkt efter maten iväg till Sollebrunn för samling. Mötte upp Johanna, iväg till Långared för Mathildas match, efter matchen fort hem till fotbollen på TV. Efter matchen körde hem Johanna, sen tillbaka hem och så var det sängen. En intensiv dag. Och sen upp igår och liseberg hela dagen, landade hemma halv 2 på natten.
Så idag har fått bli en ligga-i-sängen-och-göra-ingenting-dag. Pratade med en vän idag på morgonen som var ledsen. Dessa dumma, dumma pojkar! Får så ont i hjärtat när ni sårar mina vänner så! Aaargh! Ibland undrar man ju vad dem ska vara bra till men så får vi minnas alla underbara stunder dem ger oss. Hahaa. Men vad ska man säga? Mer än att det ordnar sig? Och det GÖR det! Nu ska vi ge oss ut på köttmarknaden igen ;) hahah! Och även om hösten känns lång och trist så kommer den att bli KANON! Det hoppas i varje fall jag! :)
Nu ska jag gå ner och se om familjen är vid liv (hörde dem första gången klockan 1 idag, haha!) och hoppas få lite mat i magen.
Eller förresten. Måste först bara tala om att det löste sig med jobbet. Tror jag i alla fall. Det visade sig att jag jobbat 400 dagar vilket betyder att jag redan är inlasad och har så varit ett tag, så nu behöver jag förhoppningsvis inte oroa mig. Kommer det ett vikariat så har jag till och med företrädesrätt på det, vilket jag iofs inte är intresserad av ändå eftersom jag har tänkt börja läsa i januari ändå. Men i vilket fall så lovade min chef att jag får vara kvar, och jag hoppas verkligen att hon kan hålla vad hon lovar. Men det var som hon sa, att försvinner jag så blir det inte lätt för dem för det finns inte vikarier så det räcker till. Hoppas nu bara att det blir ett par tider i höst så att det ramlar in ett par kronor varje månad iaf :)
Nuu, ger jag mig! Puss&Kram
Hela familjen på liseberg (utom Malin som vi saknade!). Även Mats, Uffe, Mia, Malin och Andreas var med. Sen var även Ida, Fanny och Dennis med under dagen.
Men shit alltså. Barn. Inte en sekund får man tappa fokus, vänder man sig bort två sekunder så är de på väg åt ett annat håll, och bland allt detta folk som kretsade på liseberg igår, heelt sanslöst! Men vi klarade oss bra, Dennis försvann inte en enda gång, haha! Så förmiddagen gick ut på att åka med honom. Vi var på en kaninshow som han var helt förstummad av. Åkte lite barnattraktioner, stannade och tog en cider medan han åt. Sen vid 5-tiden åkte de hemåt och vi gick för att käka, och dricka lite. Sen var det full fart, verkligen! Sprang runt och åkte, bland alla människor! SJUKT mycket folk. Men det lättade frampå kvällen, något. Och vid uppswinget och uppskjutet fanns knappt en människa. Så dem åkte vi ett par gånger. Fick även för oss att gå gasten, jag, Uffe, Jessica, Andreas, mamma och Mats. Alla säger att de har gjort om det och att det ska vara så jäkla läskigt. Jag är ju så lättskrämd och mörkrädd så jag skrek flera gånger, men måste säga att det var en STOOOR besvikelse! Absolut inte värt några 50 kronor, det vill jag lova!
Men i det stora hela var det i alla fall en fantastisk dag! Pappa vann en paradisask och 2 kg toblerone (ingen bra tajming för mig som precis har börjat träna) och Mia vann 2 kg geisha. Tur i alla fall att inte vi vann den, hade inte blivit bra ;) haha! Jättemysig dag med familjen i alla fall. Alla var glada och vi hade kul allihopa (hoppas jag i alla fall).
Annars i mitt liv så. Har det varit jäktigt nu igen och jag känner att kroppen inte orkar med. Det där med att ta det lugnt har inte gått så bra. Kräftskiva och jobb, 7 dagar i rad. Plus all oro för att inte få vara kvar i höst utan behöva söka nytt. Och i fredags, när jag var ledig, blev den värsta dagen av alla. Upp halv 9, köra mamma till jobbet, bilen till börjesson, storhandla på maxi för 2700 kronor (var heeelt tomt hemma!) ALLDELES ENSAM! Blev upphämtad av pappa utanför maxi med alla varor halv 12, tankade, hem, slängde in varor, pappa packade, hämta Jimmy, tillbaka i stan halv 1 för att hämta Lars, köra pappa, Jimmy, Lars till Herrljunga tågstation. (De fuskisarna var och såg matchen på råsunda!!) Till mammas jobb, in till stan och hämta bilen, hem och laga mat. Sen direkt efter maten iväg till Sollebrunn för samling. Mötte upp Johanna, iväg till Långared för Mathildas match, efter matchen fort hem till fotbollen på TV. Efter matchen körde hem Johanna, sen tillbaka hem och så var det sängen. En intensiv dag. Och sen upp igår och liseberg hela dagen, landade hemma halv 2 på natten.
Så idag har fått bli en ligga-i-sängen-och-göra-ingenting-dag. Pratade med en vän idag på morgonen som var ledsen. Dessa dumma, dumma pojkar! Får så ont i hjärtat när ni sårar mina vänner så! Aaargh! Ibland undrar man ju vad dem ska vara bra till men så får vi minnas alla underbara stunder dem ger oss. Hahaa. Men vad ska man säga? Mer än att det ordnar sig? Och det GÖR det! Nu ska vi ge oss ut på köttmarknaden igen ;) hahah! Och även om hösten känns lång och trist så kommer den att bli KANON! Det hoppas i varje fall jag! :)
Nu ska jag gå ner och se om familjen är vid liv (hörde dem första gången klockan 1 idag, haha!) och hoppas få lite mat i magen.
Eller förresten. Måste först bara tala om att det löste sig med jobbet. Tror jag i alla fall. Det visade sig att jag jobbat 400 dagar vilket betyder att jag redan är inlasad och har så varit ett tag, så nu behöver jag förhoppningsvis inte oroa mig. Kommer det ett vikariat så har jag till och med företrädesrätt på det, vilket jag iofs inte är intresserad av ändå eftersom jag har tänkt börja läsa i januari ändå. Men i vilket fall så lovade min chef att jag får vara kvar, och jag hoppas verkligen att hon kan hålla vad hon lovar. Men det var som hon sa, att försvinner jag så blir det inte lätt för dem för det finns inte vikarier så det räcker till. Hoppas nu bara att det blir ett par tider i höst så att det ramlar in ett par kronor varje månad iaf :)
Nuu, ger jag mig! Puss&Kram
Tacka och ta emot?
Ja.
Det är tacken man får.
Fan här sliter man.
Kämpar och ställer upp i alla väder.
Ställer in sina planer, planerar om, avbokar stunder med vänner. Allt för att man vill vara snäll och hjälpa till, allt för att få de där ynkliga lönerna månad efter månad. För vad ska jag annars göra? Det är inte det att jag inte trivs, för jag tycker mycket om mitt jobb. Det är lärorikt och omväxlande. Men det är tufft. Men det säger jag ingenting om. Jag gnäller sällan över jobbet. Inte alls som många andra gör. Jag gör det jag ska och jag gör det fanimej bra också!
Och den här sommaren har jag ställt upp så mycket att jag tagit kål på mig själv, legat sjuk i 9 dagar på grund av något de tror beror på stress. Som jag fått från jobbet. Men ändå ställer jag upp. För att jag vill. För att jag behöver pengarna. Imorgon går jag in på dag nummer 7 i rad. Igen. Och vad är då tacken man får för allt det här?
Joo. Då dimper det ner ett brev i lådan från en viss MAGNUS HAGGREN, där han så vackert talar om att är man inte utbildad så får man skylla sig själv, då blir det inget jobb. Omvårdnadslinjen på alströmer är en linje som många väljer för att den är slapp och det är lätt att komma in. Låg intagningspoäng. De som har gått den utbildningen, DE är välkomna att jobba. Kan vara precis vilket folk som helst. Men jag, som ställt upp och jobbat och slitit där i långt över 3 år, jag ska inte vara välkommen? I 300 dagar är man välkommen att jobba sen är det tack och hej med dig, nu vill vi inte ha dig kvar här. Tänk vad utnyttjad man blir egentligen. Och ändå ställer man upp.
Inte för att jag vill bli fast anställd ändå. Jag ska börja läsa i januari så egentligen spelar det mig ingen roll. Men frågan är hur det blir för mig i höst nu. Ska jag helt plötsligt vara tvungen att söka nytt jobb nu i alla fall? Jag som hade tänkt att jag skulle jobba på året ut nu och sen börja läsa till våren. Men i och med det här brevet så vet jag inte vad som händer. Dock har jag räknat ut att jag redan har jobbat över 300 dagar, och med största sannolikhet över de 360 dagar som krävs för att bli inlasad. Och på grund av detta så vet jag inte vad som händer. Jag är fortfarande inte undersköterska men jag ska bli. Sjuksköterska till och med. Undrar just vad som händer den dagen man är färdigutbildad, är man helt plötsligt värd mer respekt då?
Jag vet inte.
Jag tycker det är orättvist.
Jag hoppas jag får vara kvar året ut.
Vem vill anställa någon för 3 månader?
Livet är så krångligt hela tiden!
Så nu struntar jag i detta och sover istället, lång dag imon!
Godnatt, puss&kram
Det är tacken man får.
Fan här sliter man.
Kämpar och ställer upp i alla väder.
Ställer in sina planer, planerar om, avbokar stunder med vänner. Allt för att man vill vara snäll och hjälpa till, allt för att få de där ynkliga lönerna månad efter månad. För vad ska jag annars göra? Det är inte det att jag inte trivs, för jag tycker mycket om mitt jobb. Det är lärorikt och omväxlande. Men det är tufft. Men det säger jag ingenting om. Jag gnäller sällan över jobbet. Inte alls som många andra gör. Jag gör det jag ska och jag gör det fanimej bra också!
Och den här sommaren har jag ställt upp så mycket att jag tagit kål på mig själv, legat sjuk i 9 dagar på grund av något de tror beror på stress. Som jag fått från jobbet. Men ändå ställer jag upp. För att jag vill. För att jag behöver pengarna. Imorgon går jag in på dag nummer 7 i rad. Igen. Och vad är då tacken man får för allt det här?
Joo. Då dimper det ner ett brev i lådan från en viss MAGNUS HAGGREN, där han så vackert talar om att är man inte utbildad så får man skylla sig själv, då blir det inget jobb. Omvårdnadslinjen på alströmer är en linje som många väljer för att den är slapp och det är lätt att komma in. Låg intagningspoäng. De som har gått den utbildningen, DE är välkomna att jobba. Kan vara precis vilket folk som helst. Men jag, som ställt upp och jobbat och slitit där i långt över 3 år, jag ska inte vara välkommen? I 300 dagar är man välkommen att jobba sen är det tack och hej med dig, nu vill vi inte ha dig kvar här. Tänk vad utnyttjad man blir egentligen. Och ändå ställer man upp.
Inte för att jag vill bli fast anställd ändå. Jag ska börja läsa i januari så egentligen spelar det mig ingen roll. Men frågan är hur det blir för mig i höst nu. Ska jag helt plötsligt vara tvungen att söka nytt jobb nu i alla fall? Jag som hade tänkt att jag skulle jobba på året ut nu och sen börja läsa till våren. Men i och med det här brevet så vet jag inte vad som händer. Dock har jag räknat ut att jag redan har jobbat över 300 dagar, och med största sannolikhet över de 360 dagar som krävs för att bli inlasad. Och på grund av detta så vet jag inte vad som händer. Jag är fortfarande inte undersköterska men jag ska bli. Sjuksköterska till och med. Undrar just vad som händer den dagen man är färdigutbildad, är man helt plötsligt värd mer respekt då?
Jag vet inte.
Jag tycker det är orättvist.
Jag hoppas jag får vara kvar året ut.
Vem vill anställa någon för 3 månader?
Livet är så krångligt hela tiden!
Så nu struntar jag i detta och sover istället, lång dag imon!
Godnatt, puss&kram
