Tidskrävande kvinnosysslor :)
Det tar sin tid att vara kvinna en dag som denna, om man ska göra allt som förväntas av oss :) Men, å andra sidan är det skönt att ägna sig åt sig själv och ta hand om sig ibland...
Såå, efter en skööön förmiddagspromenad på stranden så tar jag nu och börjar från början så får vi se hur långt jag kommer :) Önskar er alla ett underbart slut på detta år och en ännu bättre start på 2012! Säker på att det kommer bli ett bra år! Återkommer framöver med en tillbakablick på året som gått :)
Pussåkram
GOTT NYTT år! :)
Obeskrivlig lycka!
Såg något vackert idag.
När jag satt på tåget hem till Halmstad ikväll med musik i lurarna på huvudet så kom plötsligt låten "Du är allt". Hann tänka att åh, vilken fantastiskt vacker låt det är. Och när jag tittar ut så ser jag hur en kvinna går av tåget och hur hela hon spricker upp i ett stort, varmt, kärleksfullt leende. Tittar åt andra hållet och där står en precis lika lycklig man. När jag satt där och såg dem pussas och kramas, skratta och nästan gråta av lycka, så tänkte jag: Undrar när, eller om, jag någonsin får uppleva det? Känna känslan av att, du är allt! Allt jag någonsin önskat. Finns du där ute någonstans? Står du på någon tågperrong någonstans i världen och väntar på mig?
För om du gör det, då är det värt att vänta.
Det är obeskrivligt att se den lyckan, den blicken fylld av kärlek. Och med låten i öronen samtidigt så blev det så påtagligt. Någon gång, någon gång Maria så är det bannemej din tur också...
Tills dess nöjer jag mig gott och väl med Mr. Right Now.
Säger hela tiden att jag ska sluta upp med killar och kärlek och sex och allt, men nu har jag insett att det kommer aldrig hända. Istället så har jag bestämt mig för att försöka hålla mig undan de "dåliga" och istället njuta av alla mysiga, braiga stunder :)
Imorgon är det nyårsafton. Och jädrar vilken beslutsångest jag haft, fortfarande har, för hur det ska firas. Verkar ändå bli att jag åker till Malin och firar med henne, var alldeles för många år sen senast! Och då, då lär jag få vara utan nyårskyss. Eller nej, det tänker jag inte alls tillåta mig att vara, men jag tänker tvinga till mig en av Malin och vara mer än nöjd med det!! :)
Känns konstigt att inte fira med massa nära vänner som vanligt, men förnyelse har väl ingen dött av! Och än har jag som sagt inte riktigt bestämt mig. Kan bli älskade Liffa och Johanna också, man vet aldrig med mig! Det enda jag vet är att hur det än blir så blir det bra! Måste avsluta året i samma stil som det har varit: UNDERBART! :)
Underbar har även denna dag varit. Vaknade av solen som sken in genom fönstret. Gick upp och myste en stund innan jag tog mig iväg på en långpromenad i solskenet, hälsade på Lisa en snabbis och kom hem tre timmar senare. Åkte till Ida och sa hej till barnen och hämtade min förlorade ring, sen tillbaka hem och lagade mat åt min kära familj. Mysig middag med familjen samlad (utom Malin som vi såklart saknade!) och sen lite röjande, packande, ett par samtal till vackra vänner och sen till tåget.
Urmysig, lycklig dag i Marias liv! :) Avslutar den med soffmys framför en film!
Pussåkram
Jul med världens underbaraste! <3
Kom hem i torsdags morse, var hos frissan och sen var det handling och bakning inför julen som stod på schemat. Jättemysig dag som avslutades med hela familjen samlad frampå kvällen.. På fredagen var vi syskon iväg och fixade de sista klapparna och hade en urmysig dag ihop... På kvällen var det traditionellt köttbullsstekande, ugnsbakning av julskinkan, bingolottos uppesittarkväll och den allra första försmaken av julmaten! Jättehärligt att sitta hela familjen samlad och bara njuta! Julafton blev en helt underbar dag/kväll/natt! Helt magiskt mysigt med släkten samlad och alla var glada och lyckliga! Känner verkligen hur bra det var för mig att flytta ifrån, hur mycket mer jag uppskattar dagar som dessa. Och igår var jag hos världens bästa Is på lite spa-stund med ansiktsmask, hårinpackning, bastu & bärs och lite champagne innan jag for vidare mot Ida för julfirande med Mats och familj. Sen drog jag, Malin, Emelie, Uffe och Daniel vidare in till stan på förfest hos Patrik innan vi åkte till hotellet och dansade runt! Jätterolig kväll!
En toppenjul helt enkelt! Kan verkligen inte klaga på någonting, jag är supernöjd... Det enda tråkiga var att den har gått så himla fort, julafton sprang förbi i rasande tempo och så gjorde även gårdagen! Men jag har också hunnit med mycket och träffat många underbara nära och kära! Så jaa, det var den julen! Nu ser jag fram emot en nyår som jag inte riktigt bestämt än om jag ska fira i Varberg, Helsingborg eller Göteborg, men i nuläget så känns Göteborg helt uteslutet.. Så nu är det bara frågan om jag ska fira med Malin och Jocke eller Lisa och Johanna... Jättesvårt val, så jag avvaktar och inväntan den rätta känslan! :)
Och bland alla känslostormar, så är ju julhelgen en känslofylld tid. En tid fylld av lycka och kärlek. Och ju mer jag har lärt mig uppskatta människor omkring mig och ju mer jag är nere i Halmstad, desto mer känner jag ett behov av att tala om för mina älskade vad de faktiskt betyder för mig! Och igår gjorde jag verkligen det. Talade om för J hur mycket jag saknar honom som min vän och hur sårad jag känt mig när han varit så "kall". Jag talade om för E hur roligt det är att träffa honom och att jag saknar honom. Jag talade även om för en av de allra bästa killar som finns att jag älskar honom (som vän) och att jag hoppas att det klickar mellan oss nån gång, om 20, 30 eller kanske till och med 40 år. För jag önskar verkligen att jag kunde få ha en så underbar kille! Ingen är som du vännen, men tyvärr så väljer man ju inte själv vem man klickar med.
Tyvärr. För jag skulle verkligen behöva en bra, go, underbar kille bland dessa idioter och velpottor. Jag vet att jag också velar, jättemycket hela tiden, men det är för att jag inte vet vart jag har killarna. Och framförallt för att jag inte vet vad jag själv håller på med just nu! Jag har som sagt förlorat kontrollen och inte återfått den igen.
Men det kommer väl igen! :)
Nu ska jag lägga huvudet på kudden och sluta mina små trötta ögon. Det är ju trots allt en dag i morgon också. TACK alla ni som har gjort dessa dagar så underbara, ni vet precis vilka ni är och ni är GULD värda för mig!! <3
Pussåkram, nattinatti
Underbara ni!
Tack för att ni finns flickor och lyser upp i mörkret!
Gör att dagarna tills man får åka hem till familjen går mycket snabbare!
Sjuukt, vad jag längtar hem till nära och kära nu.
Längesen jag längtade så mycket, men det är nog julkänslan som gör´t! :)
Nu blir det sängen med en bok och ladda för morgondagens samtal. Wihoo..
Tre dagar kvar till Kvarnabo, 5 dagar kvar till jul. Sanslöst!
PussåKram! <3
Saknaden...
Två år går så himla fort. Igår höll jag på att glömma bort älskade farmor, att det var två år sen som jag fick se dig för sista gången. Det slog mig helt plötsligt när vi var på väg att hämta mat. Åh vad jag saknar dig och önskar att jag hade tagit vara på tiden med dig bättre. För två år sen, igår, satt jag med dig på akuten och igår avslutade jag återigen kvällen på akuten. Denna gång med en av mina vänners vänner som skrämde upp mig rejält. Aldrig sett någon människa så väck pga alkohol, utan undrar vad som egentligen hände. Han spände ögonen i mig och slutade andas och jag trodde verkligen att han skulle dö där mitt framför mig. Gick tillbaka två år i tiden och återigen slog den där hemska känslan till mig. Och nu saknar jag familjen ännu mer. Även fast mamma och pappa var här igår så känns det olidligt länge tills jag får åka hem till nära och kära igen. Inser hur kort ett liv är och hur fort det kan ta slut. Åh, kan det inte bara bli torsdag... Och nu sitter jag här i soffan och lipar, i väntan på att åka iväg till jobbet. Är nog lika skönt att åka och jobba idag och få tankarna på annat.
Ville bara skänka en tanke till dig farmor och låta dig veta att jag tänker på dig och saknar dig <3
Förutom det, så flyter livet på här i Halmstad. Haft en helt underbar praktik, känns verkligen helt rätt och jag är hur nöjd som helst! Riktigt roligt, verkligen! Och sen har vi också varit iväg på en helgalen helg i Köpenhamn, urkul! Med 6 supersköna tjejer från klassen.. Det bjöd på julmarknad på tivoli, middag på mysig restaurang och sen utgång hela natten lång inpå morgonen. Sen har jag också hunnit med julbord, julhandling på gekås och i stan, julklappsinslagning, julmys med klassen och allt som hör julen till. Har också besökt älskade kära Lisa som numera bara bor en halvtimme bort *lycklig* och har också haft besök av henne här under gårdagen och inatt! :)
Och igår var vi på Tackgasque för staben och de andra tvåorna som nollade oss, riktigt roligt blev det! Middag och lekar och stoj och stim. Hur mysigt som helst! :) Urartade visserligen något för vissa men kul hade vi ändå... Nu ska jag lägga mig ner några minuter till innan det bär av till jobbet. Usch... Inte alls laddad för det idag, huuh! Men bara att ta sig i kragen.
Hoppas tiden går fort nu tills jag får åka hem till mina nära och kära! <3
Pussåkram
Antingen eller, hur svårt kan det vara?
När jag är av så är du på, och när jag är på så är du av. När jag slutligen tröttnat på ovisshet och bestämmer mig för att det är av, skit samma, jag orkar inte engagera mig mer, då är du på. Mer än någonsin. Precis som om du läst mina tankar. Och sen, när du lyckats övertyga mig om att okej, jag är på igen, jag ger det en chans, då är plötsligt du av igen. Och sen, när jag bestämmer mig helt för att strunta i er förbannade män, då slutar det med att jag har en intill mig och en pipandes i mobilen. Då har jag helt plötsligt två stycken, som båda är jättepå. Så ger jag med mig, och då är båda av. Ni säger att vi tjejer är röriga och veliga, men vad fan är ni? HUR svårt kan det vara, att bestämma sig? Jag skiter i om det handlar om vänskap, flirt, myskompis eller något mer. Bara det är AV eller PÅ. Inget jävla mellanting som svänger hit och dit hela tiden. Jag vet själv inte vad jag vill, jag känner ju er knappt. För mig räcker en vänskap, men inget jävla mellanting mellan vänskap och ingenting.
Och varför alla dessa frågor? Som blir tomma ord. Jag är så trött på det här, jag är så trött på att pendla mellan på och av. Men jag vet, det är en svår balansgång. För mycket på skrämmer bort mig och för mycket av gör mig irriterad. Men jag får inte ordning på mina tankar, för när ni velar så velar jag. Och jag är så trött på allt ytliga umgänge som man pratar med någon gång på tre månader, kanske råkar träffa på någon gång i halvåret. Vad ska jag med såna kontakter till?
Antingen är det på eller så är det av, oavsett vart vi lägger ribban, bara BESTÄM ER!! Dessa velpottor är ju precis överallt. Precis som att de söker sig till mig för att förvirra mina tankar. Och sen slutar det med att jag ligger här och lipar, av ångest, dåligt samvete, ensamhet, förargelse på mig själv, ja gud vet vad. Det slutar ju aldrig väl, det vet jag ju. Meen, det är iofs skönt att lägga sig och lipa ibland.
Önskar bara att jag kunde veta vart jag har dig...
Önskar jag hade en egen Dexter att krama på...
Såå, Dexter, vart är du? :)
