2017 - Nytt år innebär nya möjligheter
Äntligen.
Aldrig har väl orden varit så sanna som i år; Nytt år innebär nya möjligheter. Och aldrig har jag längtat så mycket efter att klockan ska slå 00.00, klockorna ska ringa in det nya året.
Jocke Berg, Malmö Arena. Kents avskedsturné. Mellansnack "Vi kan sammanfatta det som såhär, att 2016 har varit ett riktigt skitår. Men det fina är att vi tagit oss igenom det tillsammans". Kunde inte sagt det bättre själv. Och det kändes som om han pratade rakt till mig...
2016. Startade i ensamhet i min lägenhet, jag jobbade när alla andra festade. Redan där kanske jag borde förstått att det skulle bli ett sånt år? Sen sprang syrran stenhårt rakt in i väggen, vilket var tufft för oss alla, allra helst för henne. Cancerdiagnoser börjar rulla in hos folk i vår närhet. Pappa led hela början av året av bråk på sitt företag och jag såg sorgen och tröttheten i hans ögon, hörde dem i hans röst. Sen löste sig allt och man tror det ska vända men då plötsligt lämnar han oss hastigt och lustigt, utan någon förvarning. Begravning, sorg, smärta och allt vad det innebär. Sen hamnar jag på sjukhus. Piggnar till, urnsättning av pappa. Då lämnar min sambo mig helt hastigt och lustigt mitt i natten. Sticker utan förklaring. Där väntar månader av bråk och tjafs. Men jag tar mig igenom även det. Året går vidare men ju mer tiden går, desto mer sjunker alla händelser in i ens huvud. Mer och mer förstår jag att pappa faktiskt är borta för alltid, aldrig kommer tillbaka. Samtidigt säljs huset. Hösten har varit ett känlomässigt helvete... Dagarna då jag inte har gråtit är lätträknade, så många gånger som jag vandrat mot jobbet kämpandes mot tankar och tårar.
2016 har för vår del kantats av fysisk och psykisk ohälsa, dödsfall.
Och dessa livskriser har inneburit en del andra uppenbarelser för mig. I samband med trauman och kriser så inser man vilka det är man har i sin närhet. Vilka som verkligen betyder något. Vilka som finns där när man verkligen, verkligen behöver det. För mig har det blivit en chock i vissa fall att inse att dem jag trodde stod nära helt plötsligt är som bortsprungna. Medans det har varit positivt för att jag mer än någonsin inser vilka underbara, vackra människor jag har omkring mig. Tydligare än någonsin så inser jag vilka som tillhör nära vänner och familj. Och fördelen är att jag slipper lägga energi på dem som inte funnits där. Tillsammans har vi familj och vänner kämpat, slitit, tagit oss igenom detta helvetesår. Och vi står fortfarande på benen. Julen var så tung, så tung, men samtidigt så mysig och vacker. Tillsammans!❤
2017 startade med tårar. Alla grät. Grät för att världens finaste människa inte fick vara med oss och fira nyår. För att han aldrig mer kommer att vara med och fira med oss. Till och med dem som knappt kände honom fällde en eller annan tår. För att de är så delaktiga i vår sorg och smärta. För att vi betyder så mycket för varandra. Och det är det vi tar med oss in i 2017. Att vi har så fantastiska människor ibland oss, och tillsammans med dem så klarar vi allt, och vi ska se till att 2017 blir så mycket bättre än 2016. Tillsammans.❤ Och någonting positivt jag tar med mig är att jag inte längre är rädd för att dö. För den dagen det är min tur är jag säker på att jag äntligen får träffa min kära pappa igen. Det finns inget annat...
